Arbetar åt kommunen – för åtta kronor i timmen

Publicerad 2012-05-11

Luleås funktionshindrade tvättar bilar och lagar mat för skamlöner

Marianne Viita, S-politiker i Luleå tycker att de funktionshindrade som jobbar åt kommunen kränks.

Funktionshindrade i Luleå rengör bilar, lagar mat och tvättar kläder åt kommunen – för en "lön" på åtta kronor i timmen.

– Det är så fult, de här människorna kränks varje dag, säger socialdemokraten Marianne Viita, som nu kräver att ersättningen höjs.

Men socialförvaltningen säger nej.

Kommunala jobb med en timlön på åtta kronor – så ser verkligheten ut i Luleå 2012.

För den obetydliga ersättningen arbetar många av stadens funktionshindrade med att rengöra bilar, laga mat och tvätta kläder åt personalen på kommunens äldreboenden.

Kvarleva sedan 70-talet

Lönen, åtta kronor i timmen, kallas för "flitpeng" och har inte ökat sedan 70-talet, då många funktionshindrade bodde på institutioner och den allmänna prisnivån var mindre än en tredjedel av dagens.

– Jag vill gråta åt det här, det är så fult. Det handlar om människosyn, för fasen. Vad har de här människorna för val? De är ju helt rättslösa, säger den socialdemokratiska politikern Marianne Viita, som själv har en funktionshindrad son.

Tidningen Norrländska Socialdemokraten har i flera artiklar berättat om hur personalen på Luleå kommuns jobbcenter klagat över den låga lönen.

Nu vill Marianne Viita se förändring. Tillsammans med folkpartisten Nils-Gustav Ökvist har hon skrivit ett medborgarförslag om att ersättningen ska höjas till 24 kronor i timmen.

Men socialförvaltningen säger nej, och föreslår att socialnämnden röstar ner förslaget eftersom de funktionshindrade redan uppbär sjukersättning från Försäkringskassan.

– Pyttsan. Alla som har den här pensionen får tjäna ett basbelopp på 42 800 kronor utan att man drar in ersättningen. Tjänar man mer än så får man skatta. Men det finns ingen i den här gruppen som kommer i närheten av det beloppet som det ser ut idag. Det är ett sätt att flytta fokus från frågan, säger Marianne Viita.

Har inte råd att äta sin egen mat

En av arbetsplatserna är en restaurang dit allmänheten kan gå och äta lunch.

Sedan priset på mat höjdes från 50 till 70 kronor måste personalen arbeta nio timmar för att ha råd att äta lunch, eftersom de får betala lika mycket som vanliga restauranggäster.

– Så nu har de inte råd att äta den mat de själva lagar. Det är för jävligt, säger Marianne Viita.

Ingela Lagerskog är verksamhetschef för stöd och omsorg på socialförvaltningen. Hon delar inte Marianne Viitas beskrivning av situationen.

– Det här inte ett jobb i ordets egentliga bemärkelse.

Är åtta kronor i timmen en rimlig ersättning för arbete i Sverige 2012?

– De har ju också aktivitetsersättning eller pension från Försäkringskassan. Det är ju liksom inte en lön, utan en stimulans. Ytterst är det ett politiskt beslut, om politikerna vill tillföra socialförvaltningen de här pengarna.

Men ni har ju inte bett om pengarna, utan tvärtom avstyrkt förslaget.

– Ja, därför att det inte är ett lönearbete på det sättet. Men politikerna måste ju bestämma själva. Vill de att det ska vara en annan lön så får de ta det beslutet.

Vill inte diskutera

Socialnämndens ordförande Margareta Bladfors Eriksson (S) vill inte diskutera frågan innan det tas något beslut.

– Men det är inte lön och ska heller inte räknas som lön. Försörjning har de här människorna på annat håll, säger hon.

Är det okej att arbeta för åtta kronor i timmen?

– Jag vill inte se det på det sättet. Det är en sysselsättning för människor med funktionsnedsättning. Vi kommer att behandla ärendet nästa vecka.

Fotnot: Personerna som åsyftas har även en grundersättning från Försäkringskassan. Eftersom många aldrig har haft ett vanligt jobb är den dock väldigt låg.