Bedragarna slår till när du fått din lön

helskärm

Här är den nya bluffen mot Swedbanks kunder:

Ett mejl som leder till en falsk nätbankssida – där du uppmanas att lämna ut kortnummer och säkerhetskoder.

Och det är ingen slump att bedragarna slår till just under lönehelgen.

När Magnus Svaneborn från Bjuv öppnade sin mejlkorg i går fick han en obehaglig överraskning.

– Jag hade fått mejl från några som kallar sig Swedbanks serviceteam. Det såg konstigt ut, jag förstod ­direkt att det var en ny nätattack, säger han.

I brevet fanns en länk till en falsk nätbankssida där Magnus uppmanades att lämna ifrån sig kontoinformation och koder.

– Man undrar hur de tänker. Jag har aldrig ens lämnat ut min e-postadress till någon bank.

Fått flera mejl

Har du varit med om ­något liknande tidigare?

– Ja, jag har fått flera liknande mejl, senast någon gång i höstas. Jag har aldrig gått på det, det är så uppenbart. Men alla kanske inte reagerar på samma sätt.

Nätbedrägerierna eskalerar när det är lönehelg, enligt Swedbanks säkerhetschef Bertil Ellvén.

– Ja, det kan man nog ­säga. Man passar på när man vet att det finns pengar på folks konton. Men det finns inga banker som skickar ut mejl och begär den här ­typen av information, säger han.

Många går på det

Den senaste veckan har Swedbank fått in en stor mängd ärenden där kunder har blivit kontaktade av ­lurendrejare som utger sig för att agera för bankens räkning.

– Tyvärr går kunderna på mycket av det här. Är det så att vi har några problem med ett kundkonto så uppmanar vi kunden att kontakta sitt bankkontor eller ringa telefonbanken, vi ­begär aldrig ut sådana här uppgifter via mejl.

Även i Danmark

Datasäkerhetsexperten Anders Nilsson på Euro­secure bekräftar de många bedrägeriförsöken i dagarna.

– Det kommer hela tiden både i Sverige och i Danmark. Jag pratade senast i går med en kund som ­hade fått ett sådant här mejl, ­säger han.

Så kan du bli lurad

Inga banker begär känslig information av sina kunder i mejl.

Logotyp och gränssnitt är förvillande lika originalen.

Mejlen är ofta skrivna på ­dålig svenska eftersom de är automatiskt översatta via Google Translate.

Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon.

Phishing Med mejl som ser ut att komma från kända banker ­luras kunder att uppge personliga uppgifter, som används för att komma åt kundernas bankkonton.

Skimning Med hjälp av en avläsare i en bankomat eller kortläsare kopierar bedragarna informationen på ditt kontokort till ett annat kort. När kortet sedan används är det du som får betala.

Virus Med hjälp av falska servrar dirigerar ett estniskt data­virus om användare till hemsidor med annonser som virusskaparna tjänar pengar på. När FBI lägger ner sin räddningsoperation ”Ghost click” den 9 juli kan tusentals svenskar, vars datorer blivit infekterade, komma att stå utan fungerande internet.