Hon framställs som oskyldig – det är hon inte

Oisín Cantwell

Annika Östberg framställs som oskyldig i tidningar, radio och tv.

Ingenting kunde vara mer felaktigt.

Rapporteringen om kvinnan som dömts för två mord och ett dråp är inget av de snyggare kapitlen i svensk journalistisk historia.

helskärm

Först som sist:

Det är rimligt att Annika Östberg släpps ur amerikanskt fängelse och skickas till Sverige.

Hon har suttit inlåst i 28 år, längre tid än någon nu levande svensk.

Med detta sagt finns det dock anledning att ifrågasätta hur media i Sverige skildrat hennes öde.

Annika Östberg har de senaste femton åren beskrivits som den svenska kvinnan som dömdes till livstids fängelse av ett orimligt amerikanskt rättsystem för två mord som hon inte ens begått – det var hennes pojkvän som höll i vapnet.

Det är en bild som inte har särskit mycket med sanningen att göra.

Hon dömdes 1972 för ett dråp på en man som knivdödades i hennes lägenhet i San Fransisco. Ett brott hon erkänt.

Den 30 april 1981 rånmördade Annika Östberg och hennes pojkvän Bob Cox den pensionerade restaurangägaren Joe Torre i en lagerlokal utanför San Fransisco.

Utredningen visade att Östberg planerade dådet. Hon lurade i Torres att hon hade stulet kött att sälja till ett förmånligt pris och stämde möte med honom.

När mannen dök upp sköt pojkvännen honom två gånger i ryggen, varpå paret stal hans plånbok.

Nästa dag, på flykt genom norra Kalifornien, stoppades Östberg och Cox av polisen Richard Helbush, som av allt att döma ville hjälpa dem med en punktering.

Det blev bråk. I det läget började Östberg leta efter sitt körkort och lyckades distrahera polisen medan pojkvännen smög upp bakom och sköt honom flera gånger i ryggen.

Helbush dödades omedelbart och paret flydde vidare i hans patrullbil. De stoppades snart av polisen och en häftig eldstrid bröt ut.

I förhör erkände Östberg senare att hon hjälpte pojkvännen att ladda om sitt vapen flera gånger under skottlossningen.

Cox hängde sig i häktet och kvinnan ställdes ensam inför rätta. I sin slutplädering beskrev åklagaren de två morden som ”ett samspel där Cox inte var någonting annat än Östbergs marionett”.

För att slippa yrkanden om dödstraff erkände Östberg sig skyldig i en uppgörelse med åklagaren och dömdes till 25 år till livstid för mord av första graden.

Det har i debatten om Östberg ofta förts fram att ett rättsystem där någon kan dömas för mord utan att ha hållit i vapnet är orimligt.

Sanningen är att det är fullt möjligt även i Sverige.

Tre män dömdes till exempel till livstid för morden i Malexander, trots att det bara var en av dem som höll i vapnet.

Leif GW Persson, som läst den amerikanska polisutredningen, säger:

– I viss mening kan man säga att Annika Östberg är mer skyldig än Tony Olsson och Andreas Axelsson. De tittade ju bara på när Jackie Arklöv sköt.

Persson ifrågasätter även varför svenska myndigheter lagt ner så mycket tid på att få hem henne.

– Hela historien fyller mig med olust. Hon är dömd för polismord.