Lag ska stoppa kriminella från skyddade boenden

helskärm

I dag kan vem som helst driva skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn. Den 1 april införs tillståndsplikt.

– En viktig reform för att öka kvaliteten, säger Anki Bystedt, avdelningschef på Ivo.

Skyddat boende är för många våldsutsatta vuxna och barn ett viktigt första steg för att komma bort från sina förövare. De finns över hela landet och drivs i offentlig och privat regi genom stiftelser, föreningar och bolag.

Hittills har vem som helst kunnat starta upp och driva ett skyddat boende och erbjuda sina tjänster till kommunen, men det blir det snart ändring på.

Den 1 april träder nya lagar i kraft som innebär att privata aktörer som vill driva skyddat boende måste ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Befintliga aktörer som vill fortsätta sin verksamhet måste ansöka om tillstånd inom fyra månader.

Granskar lämplighet

Syftet, säger Anki Bystedt, avdelningschef på Ivo, är att öka kvaliteten på skyddet och stödet till den som är utsatt för hot, våld eller andra övergrepp.

Ivo kommer bland annat att granska ägares och ledningars ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten och kontrollera kännedom om relevant lagstiftning.

– Vi tittar även på om de är lämpliga i övrigt, exempelvis vad gäller skatteskulder och om de tidigare är dömda för brott. Vi granskar också personal, lokaler och systematiskt kvalitetsarbete.

”Dålig kunskap”

Vilken typ av aktörer vill ni få bort?

– Vi har dålig kunskap om vad det är för kvalitet på verksamheterna som finns i dag, vilket är anledningen till att lagstiftaren valt att införa tillståndsplikt. Ett perspektiv är att vilja förhindra att oseriösa och kriminella aktörer kommer in på marknaden.

– Vi ser det här som en viktig reform för att öka kvaliteten, tryggheten och säkerheten för våldsutsatta som är i behov av skyddat boende.