Domstolar begär 700 miljoner mer

helskärm

Antalet mål i domstolarna ökar kraftigt sedan flera år. Domstolsverket begär 700 miljoner kronor mer till och med 2024 för att hålla jämna steg med inströmningen och klara rättssäkerheten.

– Vi har haft ett rekordstort inflöde. Fem år i rad har vi haft all time high i antal inkomna mål, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket apropå det budgetunderlag för åren 2022–2024 som verket har lämnat in till regeringen.

Myndigheten begär ett påslag med 700 miljoner kronor totalt för de tre åren, utöver de ramar som regering och riksdag slagit fast sedan tidigare.

– Det är betydelsefullt att få långsiktiga spelregler för domstolarna när man har fyllt på anslagen till både polis och åklagare, säger Eriksson.

Hålla tempot

Det är viktigt, framhåller Leif Eriksson, för att domstolarna ska kunna hålla tempot uppe och inte börja lägga ärenden på hög igen, med längre tid till avgörande som följd. Det är också nödvändigt om domstolarna ska klara de mål för verksamheten som politikerna har satt upp.

Under 2020 ökade antalet icke avgjorda mål i tingsrätterna med tre procent jämfört med året före. I hovrätterna ökade de med 13 procent och i Högsta domstolen med hela 23 procent, från 843 till 1 041 mål.

Det ökade antalet brottmål i tingsrätterna är till en del en följd av att poliserna och utredarna blir fler och att gången fram till domstolarna har snabbats upp. Efter att ha minskat mellan 2011 och 2015 har antalet brottmål ökat med 45 procent sedan 2015.

Andra typer av mål har också ökat i antal på senare år.

Under 2020 har domstolarna ändå klarat sig ganska bra med de anslag som funnits till buds, enligt Leif Eriksson. Det beror bland annat på att pandemin har resulterat i kraftigt minskade resekostnader, med uppskattningsvis 60 miljoner, samt en del budgettekniska ändringar.

Enligt Domstolsverkets prognoser fram till år 2024 förväntas inflödet av mål fortsätta att öka kraftigt och landa på drygt 20 procent fler i tingsrätter och åtta procent högre i förvaltningsrätter, jämfört med 2020.

Rättssäkerhet hotas

"Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten", säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén i ett pressmeddelande.

Budgetunderlagen från Domstolsverket och andra myndigheter använder regeringen i arbetet med sitt förslag till budget för 2022. Det förslaget, budgetpropositionen, lämnas till riksdagen i september.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs ett felaktigt år då resekostnaderna minskat.