Synskadade rasar mot nya sedlarna – ”Det är kaos”

Adam Westin

Sveriges nya sedlar och mynt kan vara svåra att skilja på för den som har nedsatt syn.

Synskadades riksförbund tycker inte att Riksbanken har lyssnat tillräckligt på deras varningar.

– Är man synskadad så blir det dimmigt, säger 86-åriga Hans Lundberg som har en åldersrelaterad synskada.

Om du gräver i fickan och får tag på ett mynt.

Visst kan du känna om du håller i en bred femkrona, den kompakta guldtian eller en platt enkrona med räfflade kanter?

Men Riksbanken håller just nu på att byta ut Sveriges mynt och sedlar till varianter som är mindre och mer lika i storlek, vilket ställer till med problem för de som har nedsatt syn.

– Vi tycker inte att det här blev bra, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande för Synskadades riksförbund.

”Riksbanken var väldigt envisa”

Allra svårast är det att skilja de nya sedlarna åt, enligt Håkan Thomsson. Valörerna är nämligen exakt lika höga, och skiljer sig bara litegrann i längd.

Att jämföra med förut, då exempelvis 50-lappen var hög och kort medan 100-lappen var låg och lång.

– Riksbanken var ju väldigt envisa med att de skulle vara lika höga. Hade man gått med på att göra dem lite olika hade det varit mycket lättare att märka skillnad. Just nu är det ju mer eller mindre kaos, eftersom det är både nya och gamla pengar i omlopp, säger Håkan Thomsson på Synskadades riksförbund.

En som har svårt med Riksbankens nya sedlar är 86-åriga Hans Lundberg i Sävsjö. Han har åldersförändringar i gula fläcken, som formellt kallas åldersrelaterad makuladegeneration – en folksjukdom som hundratusentals svenskar lider av.

– Är man synskadad blir det lite dimmigt, och för min del ser jag inte vad det står på mynten heller, säger Hans Lundberg.

”Ingenting är perfekt”

Leif Jacobsson på Riksbanken är projektledare för sedel- och myntutbytet.

– Ja, nu gör vi ju mycket mindre mynt och mindre sedlar än de gamla, så vi insåg tidigt att det inte är lika lätt att skilja på dem, säger Leif Jacobsson.

Det är framför allt en önskan från bolagen som hanterar kontanter att sedlarna ska vara exakt lika höga, enligt projektledaren. Mynten och sedlarna har blivit mindre för att bli lättare att hantera och för att spara på miljön. De nya sedlarna ska också bli svårare att förfalska.

För att göra det lättare för synskadade har Riksbanken samarbetat med Synskadades riksförbund, påpekar Leif Jacobsson.

Mynten har olika räfflingar längs kanten, och Riksbanken erbjuder en mätsticka som synskadade kan använda för att skilja på sedlarna.

De har också tagit fram appen ”Kolla pengarna” där man kan scanna av sedeln och få valören uppläst.

– På de nya sedlarna har vi upphöjningar i sedelpappret som gör att man kan avgöra valören med fingret, både detta och mätstickan tog vi fram med Synskadades riksförbund, säger Leif Jacobsson.

Är inte risken att man inte känner det när sedlarna viks och blir äldre?

– Jo, det finns absolut en sådan risk. Sedan har vi gjort lite större siffror och klarare färger, men visst, ingenting är helt perfekt, säger Leif Jacobsson på Riksbanken.

Synskadades riksförbund tycker att Riksbanken inte tagit tillräcklig hänsyn.

– Vi var med och lämnade synpunkter, men det spelar ingen roll i fall Riksbanken redan bestämt hur det ska vara, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande för Synskadades riksförbund.

Tiokronan är ett bra mynt

Sista dagen att betala med de gamla sedlarna och mynten är 30 juni. Det enda av alla mynt och sedlar som inte byts ut är tiokronan.

– Det fungerar väl, det är ett bra mynt helt enkelt, säger Leif Jacobsson på Riksbanken.