Har ett helt liv

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-09

Doug, 24, saknar ben – men vägrar se sig som halv

LONDON. Som baby tvingades han amputera båda benen.

Men Doug Forbis, 24, vägrar se sig som en halv man.

– Jag är en hel person och jag lever mitt liv så fullt ut som någon kan, säger han.

När Aftonbladet får tag i Doug Forbis betonar han att han inte är någon snyfthistoria.

– Jag är precis som vem som helst.

Men kanske inte helt. Han föddes med den allvarligaste formen av ryggåkomman kaudalt regressionssyndrom, som drabbar upp till fem av 100?000.

I livmodern hade inte ryggraden utvecklas som den skulle och redan som baby tvingades han amputera båda benen. 24 år gammal har han vant sig att folk tittar när han är på stan. I rullstolen eller gående på armarna.

Och när någon stirrar stannar Doug bara upp och ler och vinkar.

– Folk brukar bli helt tokiga för att de förstår att jag har sett att de stirrar, säger han.

Ska bli lärare

Doug vägrar se sig som ett offer. Han kör bil, kastar frisbee och går på gymmet i hemstaden Greenville i den amerikanska delstaten South Carolina.

– Mina föräldrar behandlade mig precis som min storasyster som inte är handikappad. En del av min styrka har jag också hittat i rullstolssporten.

Doug läser på universitetet för att bli lärare för barn med särskilda behov. Och han siktar på att bilda familj med flickvännen Elizabeth Tilden, 24.

– När jag är klar med skolan och har ett fast jobb vill jag skaffa egna barn. Finns det folk som inte vill det?

”Måste försöka”

Och för den som undrar: Det var bara benen som amputerades. Att man kan få intrycket av att Dougs kropp slutar under bröstkorgen beror på att bäckenbenet tippar framåt.

– Handikappad eller inte, låt inget stoppa dig. Man kan göra vad som helst om man vill. Allt man måste göra är att försöka, säger han.