Flygvapnet vill förhandla om stridspiloter

Många av flygvapnets stridspiloter har sökt tjänstledigt i höst, mitt under Rysslands anfallskrig och Sveriges möjliga Natointräde.

Men Försvarsmakten har ännu inget mandat att förhandla om frågan som ligger till grund för piloternas missnöje.

– Klockan tickar, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Många stridspiloter har sökt tjänstledigt för studier, för att kunna byta till civila yrken. Även uppsägningar har inkommit. Enligt Dagens Nyheter handlar det om ett 40-tal av flygvapnets drygt 100 stridspiloter som är på väg bort.

Flygvapenchef Carl-Johan Edström har själv beskrivit situationen som ”ett prekärt läge, en kris”.

– Med tanke på den försämrade omvärldsutvecklingen är en fungerande personalförsörjning jätteviktig för oss, när vi ska tillväxa och gå in i Nato, säger Edström till TT.

Bakgrunden till att piloterna slutar är ett missnöje om löner och arbetsvillkor, men framför allt ett pensionsavtal från 2016 där pensionsåldern höjdes från 55 till 67 för piloter födda 1988 och senare.

Edström påpekar att dessa piloter fick höjd pensionsålder utan några övergångsregler, och att flygvapnet jobbar intensivt för en lösning.

Inget förhandlingsmandat

Problemet är att Försvarsmakten saknar mandat att förhandla i frågan. Det är Arbetsgivarverket som ansvarar för pensionsavtalet i den statliga sektorn.

I onsdags enades flygvapnet och de fackliga organisationerna om att inrätta en utvecklingsgrupp för att jobba med frågan. De kom överens om att Försvarsmakten omedelbart ska hemställa till Arbetsgivarverket om att få ett delegerat förhandlingsmandat.

– Nästa vecka ska vi mötas för att komma överens om ett utgångsläge, och därefter lyfta den här frågan till Arbetsgivarverket för att starta en förhandling, säger Edström.

En sådan hemställan måste komma direkt från ÖB, enligt flygvapenchefen.

Men det brådskar. Huvuddelen av ansökningarna om tjänstledighet ligger från början av september, enligt Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

– Tiden talar inte för Försvarsmakten. Nu gäller det att vi kommer i gång snabbt så att vi kan visa konkreta händelser innan första september, säger han.

Påverkar övningar

Gruppen träffas nästa vecka.

– Då förutsätter jag att de fått ett förhandsbesked från Arbetsgivarverket, säger Fresker.

Edström säger att han ser positivt på en lösning, som han tror kan landa i höst.

– Nu hoppas jag att vi kan återfå förtroendet hos våra kollegor och att man väljer att fortsätta, och att vi kan jobba vidare med det här.

Enligt flygvapenchefen kommer incidentberedskapen upprätthållas. Även utbildningar av nya piloter kommer att klaras av.

– Men det kanske kommer begränsa vår verksamhet när det gäller övningsverksamheten. Det i sig påverkar vilken hastighet man kan tillväxa.

Edström understryker att han har stort förtroende för de berörda piloterna.

– Gruppen som har lämnat in sina tjänstledighetsansökan, det är samma personer som under våren har suttit i vår incidentberedskap, bevakat våra gränser och vid ett fall även hävdat vår territoriella integritet mot ryska stridsflygplan.

Före Rysslands krig

Piloternas begäran om tjänstledigheter lämnades in i en annan tid, innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina och innan Sverige tog kliven mot ett Natomedlemskap.

– Vi behöver fler flygförare för att upprätthålla flygförmågan, som vi behöver så väl i det här läget. Det är ett allvarligt läge om man tappar en, nu är det ett flertal som försvinner, säger Lars Fresker.

Någon hemställan hade ännu inte inkommit till Arbetsgivarverket på fredagseftermiddagen.

– När vi får in hemställan måste vi analysera och bereda den och avgöra om den ska hanteras av styrelsen via ett extra styrelsesammanträde, säger verkets kommunikationschef Lars Andrén.

Ett sådant styrelsemöte skulle sannolikt kunna hållas först i början augusti, tillägger han.

Flygvapnet siktar på att kunna utbilda 14 stridspiloter per år. De senaste åren har man utbildat mellan åtta och tolv stridspiloter. Samtidigt har omkring fyra till sex piloter slutat årligen.