Torsk gav ny kunskap om viktiga supergener

Uppdaterad 2023-02-19 | Publicerad 2022-04-09

Supergener hjälper många arter att anpassa sig till liv i skilda miljöer. De finns till exempel hos torsk, där bestånd kan leva på olika djup, och i olika temperatur och salthalt.

Även människan har supergener – men man vet inte mycket om dem ännu.

Arten med bäst studerade supergener är, inte oväntat, bananflugan. Den är lätt att ha i laboratorium, och därför populär i genetisk forskning.

Att torsk har supergener upptäcktes för några år sedan, i samband med att man studerade olika torskbestånd för att förstå hur de skulle skyddas.

– Vi upptäckte att vissa delar av arvsmassan skiljde sig väldigt tydligt mellan olika bestånd, och att flera gener som satt väldigt nära varandra skiljde sig exakt lika mycket, säger Carl André, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.

– Supergener håller ihop flera olika gener, kanske 100 gener, som nedärvs som ett gemensamt paket från föräldrar till torskungar, fortsätter han.

Torsken har studerats flitigt av forskare, eftersom många bestånd är hotade. Nu har det lett till ny kunskap om supergener, som håller ihop viktiga arvsanlag - även hos människan. Arkivbild.

Sitter bak-och-fram

Generna i paketet blandas alltså inte med gener från den andra föräldern. Egenskaper som är gynnsamma, till exempel för torsk i Östersjön eller Nordsjön, förs hela tiden vidare intakta.

Nu har en studie, där Carl André deltagit, visat hur supergener uppstår.

– En kromosom har gått av vid en mutation och vänts i fel riktning, så att en bit av kromosomen sitter bak-och-fram. Generna finns där, men de kommer så att säga i fel ordning, säger han.

Torsk har 22 kromosomer. Supergener har hittats på fyra olika kromosomer i olika torskbestånd.

– I Östersjön har nästan alla torskar ett omvänt kromosompaket för att klara låg salthalt, säger Carl André.

Hälften har supergen

I Nordsjön är det viktigare att klara olika temperaturer. Ungefär hälften av torskarna har supergener med omvända kromosompaket. Andra hälften har inte det. Den ena gruppen gynnas när det är kallt i vattnet, den andra när det är varmare.

Torsken i Barents hav vid Svalbard, som kallas skrei, har ett paket med gener som hjälper den att orientera sig. Skreien simmar uppåt 100 mil till norska kusten för att föröka sig.

– Intakta arvsanlag är en nyckel till att anpassa sig för olika förhållanden. Under de senaste åren har vi förstått att detta är jätteviktigt för en massa arter, säger André.

I torskens fall kan vi människor använda kunskapen om supergener praktiskt. I en fiskhamn på norska Lofoten finns ett dna-laboratorium, där skrei kan skiljas från fångst av lokala, stationära torskbestånd.

Lokala torskbestånd

Supergenerna har också hjälpt havsforskare att identifiera lokala torskbestånd i Bohuslän, bland annat i Gullmarsfjorden och innanför öarna Tjörn och Orust.

– Tidigare trodde man att de här, ganska små torskarna, var Nordsjötorsk på tillfälligt besök, säger Carl André.

Människans egna supergener och kromosompaket, då?

– Inom medicinen har man försökt se om benägenhet för sjukdomar kan grupperas till supergener. Men det har inte undersökts så mycket ännu, säger Carl André.