"Situationen i Libanon var redan alarmerande"

helskärm

Explosionen i Beirut, som tog över hundra liv och gjorde en kvarts miljon hemlösa, slog mot ett land som redan befann sig på gränsen till kollaps.

– Smällen inträffade i ett redan alarmerande läge för Libanon, säger Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

Redan innan explosionen befann sig Libanon i en ekonomisk härdsmälta med tömd centralbank. Myndigheter har varnat för att 60 procent av invånarna kan komma att leva under fattigdomsgränsen i slutet av året. Sedan oktober förra året har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde samtidigt som matpriserna har dubblerats.

I explosionen förstördes landets största vetesilo, vilket har resulterat i att Libanon nu bara har vete för mindre än en månad framåt. Redan i maj varnade landets premiärminister för akut livsmedelsbrist.

– När brödpriserna stiger finns det inte många reserver kvar för människor att leva på, säger Bitte Hammargren, som är knuten till UI.

"Pulsåder för import"

Beiruts hamn som totalförstördes i explosionen var den stora inkörsporten för gods till Libanon. Det är en av östra Medelhavets största hamnar och tar vanligtvis emot godstransporter som ska vidare in i arabvärlden.

– Hamnen är en pulsåder för importen och för att hålla landet och ekonomin i gång, säger Hammargren.

– Nu när den ligger totalförstörd försvåras också hjälparbetet, eftersom varor behöver komma in i Libanon. Landet behöver enorm hjälp nu när uppemot en kvarts miljon människor är hemlösa.

Risk för korruption

Hammargren tillägger att korruptionen riskerar öka bland de som kan hamstra livsmedel – i ett redan svårt korruptionsdrabbat land. Matbristen beräknas leda till att FN:s livsmedelsprogram WFP, som hjälper syriska flyktingar i landet, nu måste utöka sin verksamhet till att även hjälpa hungrande libaneser.

Bara timmar innan explosionen stormades landets energidepartement av demonstranter som protesterade mot upprepade strömavbrott. Det var en del av de massiva protester som har pågått sedan oktober i fjol mot den politiska elit som anklagas för att ha misskött ekonomin och lett landet till konkurs.

– Den politiska klassen är i många fall milisledare från inbördeskriget, där miliserna ombildats till att vara politiska partier. De värnar om sina egna intressen, säger Bitte Hammargren.

"Det finns en gräns"

Libanon har sedan ett par år förhandlat med Internationella valutafonden (IMF) för att få hjälp med att tackla den djupa ekonomiska krisen. Tidigare i veckan avgick utrikesminister Nassif Hitti i protest mot regeringen, som han anklagar för att inte ha visat någon vilja att genomföra de reformer som krävs för att få utländskt stöd.

Hammargren menar att den förödande explosionen kan innebära att gränsen är nådd för många libaneser. Om den politiska eliten inte förmår att ta sig samman och se bortom sina egna intressen så finns risk att Libanon sjunker ned i djupare fattigdom och att många flyr landet, varnar hon.

– Människor orkar inte en nystart gång på gång. Det finns en gräns för att människor ska orka göra samma sak utan att kunna veta att de lever säkert.