”Bara Strasbourg kan rädda oss från tortyren”

Anna Politkovskaja om misshandeln i Ryssland

När tortyren inte hjälpte hotade de att våldta hans fru.

Då erkände advokaten Aslan Umachanov det brott han ansåg sig oskyldig till.

Den 26 juni är det internationella dagen mot tortyr.

Men i Ryssland fortsätter man att misshandla sina medborgare, skriver den ryska journalisten Anna Politkovskaja.

När Aslan Umachanov, jurist från Jekaterinburg, fördes in i rättssalen var han blåslagen och med ryggen full av brännskador. Under förhören hade han misshandlats med en elkabel. När rättegången började fanns redan ett erkännande. När tortyren inte hjälpte hade förhörsledarna hotat med att våldta Aslans gravida hustru. Först då gav Aslan upp.

I rättssalen valde man att inte lägga märke till Umachanovs skador. Man la bara märke till hans erkännande.

Utbredd misshandel

Anna Politkovskaja skriver att fallet med Aslan Umachanov bara är ett exempel på hur det ryska rättssystemet fungerar i dag. Och ett exempel på hur utbredd och accepterad misshandel i olika former är. Det senaste halvåret har behandlingen av värnpliktiga i armén skakat landet. Särskilt uppmärksammat blev fallet med 19-årige Andrej Sytjev. Han torterades så svårt av andra soldater att flera av hans kroppsdelar fick amputeras. Den 27 juni inleds rättegången mot Sytjevs torterare. Men Anna Politkovskaja är orolig för utgången. Enligt henne är det mer regel än undantag att domare och åklagare väljer att blunda för tydlig misshandel.

Straffande system

– I de flesta fall ser sig domarna som en del av det straffande – och inte det rättsskyddande systemet. De sällsynta gånger då domarna vågat öppna ögonen och sett vilka följder tortyren fått, har hört till undantagen. Vi skriver om dessa domare som om hjältar och tänker inte längre på att de helt enkelt har utfört sin plikt, skriver hon i måndagens nummer av Novaja Gazeta.

Politkovskaja väljer att ta upp ämnet den 26 juni – på FN:s internationella dag mot tortyr.

Europadomstolen

Hon menar att det bara är med hjälp utifrån – via Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg – som Ryssland kan komma till rätta med sin syn på våld.

– Många hos oss är skeptiska till Strasbourg. De tycker att proceduren där är alldeles för långsam. Det kan ta år innan rättvisa skipas. Det är ett enormt problem – det är ju nu man vill överleva. Om fem år kan det vara för sent. Men det finns helt enkelt inga andra möjligheter, skriver hon.

Johanna Melén