Kärnkraften får nytt liv i Tyskland
Merkel hänger på boom där klimathotet väger tyngre än riskerna med haveri och lagring
De som till äventyrs trodde att kärnkraften var på väg ut kan känna sig blåsta.
Tyskland hänger på en internationell trend när de förlänger livstiden på sina kärnkraftverk.
Allt färre länder vågar lita på att alternativa energikällor kan fylla gapet. Kärnkraften går mot en ny boom.
Att tyskarna nu gör helt om är en viktig signal. Tyskland är ett av få länder där politikerna lyckats samla sig till beslut om att helt avveckla kärnkraften. Den förra rödblåa koalitionsregeringen bestämde att alla kärnkraftverk ska vara stängda 2021.
När Angela Merkel nu ändrar sig - även om parlamentet först måste godkänna det - riskerar avvecklingslinjen att självdö i omvärlden, inklusive Sverige.
Tyskland stängde två reaktorer fram till 2005. De första av 19 var det tänkt. Men så hände det saker.
Drastiskt
* Bevisen för att växthuseffekten verkligen är en effekt av människans ökade utsläpp hopar sig. Fler och fler politiker inser att något drastiskt måste göras för att minska koldioxidutsläppen. Kärnkraften är en ur klimatsynpunkt ren energikälla.
* Tyskland var inte ensam om att hamna i Rysslands klor. Först stoppade Putin gasleveranserna via Ukraina av politiska skäl och sedan oljan via Vitryssland. Effekten blev stor brist på energi under de kallaste vintermånaderna. Europa lärde sig en läxa och vill minska sitt energiberoende av Ryssland.
* Utvecklingen av alternativa energikällor går inte alls så snabbt som politikerna hoppats. Solenergin har visat sig dyr och svårtämjd. Vindkraften rör upp allt mer känslor. Få vill ha vindsnurrorna i sin närhet.
Bräcklig
* Finanskrisen påminde politikerna om hur bräcklig välfärden är. De är rädda att brist på energi ska provocera fram en ny kris.
Att gå över till mer kol och olja innebär att man skyndar på växthuseffekten. Enda alternativet som är enkelt att ta till är kärnkraften. Att förlänga redan aktiva reaktorers livslängd ger andrum.
De allvarliga kärnkraftsolyckorna i Harrisburg, USA 1979 och Tjernobyl, Ukraina 1986 har fallit i glömska. I dag är människor mer rädda för höga elräkningar än för en härdsmälta.
Vilket inte hindra att en del tyskar protesterar mot Merkels beslut.
Man kan säga att två trender existerar parallellt.
Aggressivt
Länder som förlänger kärnkraftens livslängd och länder som bygger nya kärnkraftverk.
USA gör både och. Redan nedlagda kärnkraftverk ska renoveras och åter tas i drift. Ett 50-tal av landets 104 kärnkraftverk har fått sina tillstånd förlängda. Samtidigt som man planerar att bygga omkring 30 nya.
Ingen bygger ut sin kärnkraft mer aggressivt än Kina. 35 nya är under uppförande. Kommunistledarna är rädd att den ekonomiska tillväxten annars ska stanna upp av brist på energi vilket kan skapa social oro. Därtill vill Kina inte bli värsta boven på klimatområdet.
Radioaktiva
Oavsett vad man tycker om kärnkraftsboomen i världen kan man konstatera två saker.
Debatten står inte precis överst på den politiska dagordningen. Det är ganska tyst.
Framförallt hör man i dag väldigt lite om kärnkraftens risker. Riskerna med det utbrända starkt radioaktiva kärnbränslet som måste lagras på någon säker plats i tusentals år.
Riskerna för ett nytt haveri.
Riskerna för att terrorister ska attackera kärnkraftverk.
Hot som plötsligt väger lätt inför ett annat större hot, att klimatförändringarna långsamt och oåterkalleligt förstör förutsättningarna för människan att leva på planeten Jorden.