Här kan svenska soldater få strida för Nato

Om det blir krig mellan Nato och Ryssland får Sverige en viktig roll i försvaret av Finland och Baltikum.

Transporter till havs och på land ska försvaras och svenska soldater ska kunna strida i grannländerna.

Som Natos 32:a medlemsland kan Sverige nu fullt ut integreras i försvarsalliansens nya försvarsplaner. Sverige ingår tillsammans med Finland, Danmark och Baltikum i Natos regionplan Central.

Planen syftar till att kunna möta ett ryskt angrepp längs hela gränsen mot Ryssland från Norge längst upp i norr, genom Finland, Baltikum, Polen och Ungern.

I den planen har Sverige en mycket viktig roll för Natos kollektiva försvar, enligt Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Sverige är, enligt honom, ett efterlängtat medlemsland både för sina militära förmågor och för det geografiska läget.

– När vi går med i Nato så blir Sverige säkrare och Nato mycket starkare. Det är inte tomma ord, säger Edström.

Vid ryska gränsen

Om det skulle bli krig mellan Nato och Ryssland räknar Försvarsmakten med att större strider med mark- och flygstridskrafter i första hand sker längs gränsen till Ryssland.

Men större strider bedöms även kunna uppstå i vissa områden närmare Sverige.

Edström pekar ut tre geografiska nyckelområden i försvarsplanen som bildar en ”strategisk operativ triangel”. Hörnen i den triangeln binds samman av Sverige.

Högst upp finns Nordkalotten.

– Där måste vi kunna vara en stark aktör, säger Edström.

På Nordkalotten planerar Nato för ett försvar med en multinationell armékår eller armédivision i vilken Sverige kommer vara en ”tydlig del”, enligt honom.

– Vi har markförband med unik förmåga att verka i en arktisk miljö, säger Edström.

Försvara Gotland

Östersjöområdet från Gotland bort mot Baltikum är det andra området i triangeln. Förnödenheter, förband och ammunition måste kunna transporteras till havs till Baltikum och Finland.

– Där är vår absolut största uppgift att kunna tydligt säkra och kontrollera området och sjöfarten, säger Edström.

Enligt honom kommer den svenska marinen, med sina nio ytstridsfartyg och snart fem ubåtar, vara en av de starkaste aktörerna på Östersjön.

– Vi har den starkaste marinen faktiskt, om man tittar på alla länder som ligger runt Östersjön, säger han.

– Och vi har en marin som är unikt designad för att kunna hantera Östersjömiljön.

Gotland är, enligt Edström, en väldigt strategisk punkt, bland annat för att kunna placera ut långräckviddiga vapensystem.

– Vi som land måste säkerställa att Gotland alltid försvaras, säger han.

Attack med robotar

Det tredje området i triangeln är Västkusten och inloppet till Östersjön. Göteborgs hamn är den största och viktigaste hamnen i Skandinavien och även viktig för att kunna ta emot militära förstärkningar från USA.

– Det är jätteviktigt att man kan försvara det och säkerställa att man upprätthåller de här flödena, säger Edström.

Vid Västkusten skulle striderna kunna bestå av ryska attacker med kryssningsrobotar, stridsflyg och ubåtar mot viktiga Natotransporter.

Sveriges territorium blir i Natos planer framför allt ett bakre område där luft-, sjö- och markstridskrafter kan baseras för att kunna föras fram som förstärkning till områden där striderna pågår.

Sverige måste inte bara, inom ramen för det så kallade värdlandsstödet, ha kapacitet att ta emot militära förstärkningar och se till att de kan transporteras vidare.

– Man måste också säkerställa att man kan skydda de här baseringarna, transporterna och infrastrukturen, säger Edström.

Inte ensamt

Det svenska luftförsvaret får här en viktig roll, men är inte ensamt. Det ingår i Natos integrerade luft- och robotförsvar.

Edström pekar på att Sverige har det största flygvapnet i Norden när det gäller stridsflyg. De nordiska länderna tillsammans kommer att ha cirka 250 moderna stridsflyg.

– Vi har även de starkaste luftvärnskapaciteterna, även om vi har för få luftvärn egentligen i dag, säger Edström.

För Försvarsmakten innebär Natomedlemskapet ett helt nytt försvarskoncept jämfört med förr. Då handlade mycket om att möta fienden vid den svenska gränsen och strida på svensk mark.

Nu måste till exempel svensk militär kunna klara av att delta i väpnad strid i exempelvis Finland och Baltikum.

– Nu ska vi inte vänta på att fienden kommer till svensk gräns, säger Edström.

Ökar inte risken för att svenska soldater dras in i strid när vi ingår i Natos kollektiva försvar?

– Det är ju tvärtom. Natos avskräckningsförmåga ökar med att vi blir medlemmar i Nato, säger Edström.