Här är Sveriges första Natoinsats

Som Natomedlem ska Sverige delta i Natos avskräckning.

Redan under första halvåret vill Sverige bidra både med stridsflyg och fartyg – och vid årsskiftet ska en svensk styrka skickas till Lettland.

Här är de operationer som Sverige ska delta i den första tiden.

.

Gripenplan i Natos luftövervakning

Sveriges första Natoinsats blir att Jas Gripenplan, som i dag ingår i den svenska incidentberedskapen, kopplas in i Natos luftövervakning i Östersjöområdet.

– Där kommer vi sömlöst att gå in och vara en del på en gång, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och Försvarsmaktens högsta operativa chef.

– Vi kan lämna våra resurser till Natos förfogande under minuter, timmar eller dagar.

Syftet är framför allt gränsbevakning, men också att upptäcka aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Sverige kommer sannolikt också att delta med ett antal Gripenplan i Natos olika luftförsvarsoperationer, upp över Island och ner längs hela den östra flanken.

.

En svensk styrka till Lettland

Inriktningen är att Sverige ska skicka en reducerad bataljon på mellan 450–550 svenska soldater, som ska stå under kanadensiskt befäl.

Bataljonen, vars kärna utgörs av soldater från skånska P 7, ska vara på plats vid årsskiftet och kommer att turas om med Danmark om att rotera in på ett halvår i taget.

– Det är en tung mekaniserad bataljon. Det kan vara en mix av stridsvagnar, stridsfordon, artillerisystem och lite mer lättrörliga infanteridelar, säger Edström, som betonar att försvaret inte bestämt sig än om alla resurser.

.

Fartyg till Natos marina styrkor

Nato har två stående marina styrkor för minröjning till havs. Sveriges bidrag kommer i första hand att vara till den styrka som är stående i Östersjöområdet, enligt Edström.

– Här har vi specifika förmågor som är väl designade för att vara en del av det, säger han.

Förhoppningen är att gå in redan under första halvåret med ett av den svenska marinens minröjningsfartyg.

Nato har även två stående marina styrkor bestående av ytstridsfartyg, som rör sig över hela alliansens operationsområde. Här skulle Sverige kunna delta med korvetter, och troligast blir det i närområdet.

.

Direkt in i Natos missilförsvar

Från dag ett blir Sverige en del av Natos luftvärn och missilförsvar. Det kommer efterhand att kopplas samman med Natos system.

Som luftvärn räknas allt som kan slå ut fientliga luftanfall. Det kan vara vapensystem både på mark, som Patriot, och i luften, som stridsflyg. I begreppet ingår även sensorsystem med uppgift att ha koll i närområdet och upptäcka fientlig aktivitet.