Därför misslyckades militärkuppen

Joakim Magnå

Kuppmakarna backades inte upp av den högsta militärledningen.

Dessutom bekämpades de revolterande militärerna i Istanbul och Ankara sannolikt av elitsoldater.

Därför misslyckades upproret, enligt experter.

– Om de haft generalstabschefen med sig hade de lyckats, säger Turkietkännaren Halil Karaveli.

Stridsvagnar rullade på gatorna, broar över Bosporen blockerades och parlamentet angreps. Samtidigt uppmanade president Tayyip Erdoğan folket att gå ut på gatorna. Totalt har 265 människor bekräftats döda efter militärens kuppförsök i Turkiet. Av dem är 104 upprorsmakare.

Halil Karaveli, Turkietkännare på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, förklarar att landets högsta militära ledning, generalstabschefen, inte stödde kuppförsöket. Därför misslyckades maktövertagandet, enligt honom.

– Det är det enkla svaret. Men det verkar oklart hur vapengrenscheferna ställde sig i frågan, de kan ha varit inblandade. Men generalstabschefen vägrade och han sattes i arrest, säger han.

”Blev splittring”

Turkiets specialstyrkor, som lyder under generalstaben, ska inte heller ha deltagit i upproret.

– Troligtvis är det elitsoldater som har kämpat ner upprorsmakarna. Väldigt många soldater är dödade och jag misstänker att de dött i strider med specialstyrkorna, säger Halil Karaveli.

Om generalstabschefen suttit i tv och läst upp kuppmakarnas meddelande tror Halil Karaveli att fler grenar inom militären hade anslutit sig.

– Nu blev det i stället splittring. Olika element inom militären agerade, det blev en halvmesyr av det hela, säger han och tillägger:

– Det var ändå ett stort och brett deltagande. Men generalstabschefen var den kritiska figuren.

Militärer som dödar militärer

Varför den högsta militärledningen inte anslöt sig till revolten vet inte Halil Karaveli.

– Men vad vi kan konstatera nu är att militären är splittrad i olika falanger. Det kan ha varit så att vissa av officerarna inte kände sig bekväma med kuppmakarnas politiska program, vad nu det var.

Han beskriver Turkiet som ett i grunden delat land, med både stora politiska och religiösa klyftor. Situationen nu betecknar han som "helt urartad".

– Vi har militärer som dödar militärer. Poliser och civila som dödas av militärer. Det är en katastrof. Turkiet är jättelabilt, hela samhället är väldigt polariserat. Det här visar hur traumatiska motsättningarna är i landet.

Dåligt koordinerad

Även Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, påpekar att det bara var delar av militären som låg bakom.

– Kuppen verkar ha varit dåligt koordinerad på ett taktiskt plan. Man lyckades inte få kontroll över politiska aktörer, både premiärminister och president kunde röra sig fritt under stora delar av kvällen, säger han.

Paul Levin nämner att få höga militärer verkar ha deltagit i kuppförsöket.

– Höga generaler och förbandschefer uttalade inget stöd. Detsamma gäller samtliga politiska partier. Man fick väldigt lite stöd från olika intressen runt om i landet.

”Kan hända igen”

Halil Karaveli utesluter inte fler kuppförsök i framtiden.

– Det här kommer att skapa stor oreda i militären och kanske bädda för en ny kupp. Erdoğan kommer att försöka rensa ut inom militären, men den processen kommer att öka motviljan mot honom, säger han.

– Om ett år eller ett halvår kan det hända igen. Det här var tryckkokaren som flög i luften och ett uttryck för hur illa ställt det är i landet.

En militärkupp är riskabel, varför försöker man, utan stöd av den högsta ledningen?

– De hade nog hoppats att få med sig generalstabschefen. De trodde kanske att de kunde tvinga honom. Jag tror också att många generaler faktiskt var inblandade, delar av den högsta ledningen var antagligen med.

– Jag tror att kuppen var nära att lyckas och det trodde nog kuppmakarna också.

”Rykten har florerat”

Enligt Paul Levin är en möjlig, men inte trolig, förklaring till upproret att president Tayyip Erdoğan själv iscensatt kuppen.

– Många har tolkat de misstag som kuppmakarna begick som tecken på att den var iscensatt. Men jag tycker inte att det är mycket som tyder på att så faktiskt är fallet, säger han och fortsätter:

– Rykten har florerat om en förestående militärkupp ett tag nu. De ryktena har avfärdats av bedömare som försök från regeringspolitiker att rättfärdiga utökade maktkonsolideringar. Då skulle det här kuppförsöket på samma sätt vara ett sätt att komma åt militären, som hittills har varit en institution som man inte lyckats utföra utrensningar inom eller reformerat, på samma sätt som man gjort med många andra aktörer inom rättsväsendet och polisen.

Paul Levin säger att en mer trolig förklaring är att det är en Gülenistfalang som är ansvarig.