Utan Obama – ingen Trump
USA:s första svarte president har varit en av USA:s mest liberala.
Han har tonat ner USA:s roll som världspolis och därmed spridit känslan av att världens mäktigaste nation är på nedgång.
Hade Donald Trump som presidentkandidat varit möjligt utan Barack Obama?
Är det inte lite märkligt?
För åtta år sedan dominerades den amerikanska presidentvalrörelsen av en kandidat med en hoppfull vision för USA. Ledorden i hans kampanj var ”förändring”, ”hopp” och ”Ja, vi kan”.
När Barack Obama valdes till USA:s president rådde en närmast religiös stämning som vilade på enorma förväntningar.
2016 går USA igenom den mest splittrande valrörelsen på decennier, kanske någonsin. Befolkningen är så polariserad att man på allvar fruktar våld ifall Hillary Clinton som väntat vinner.
Retat gallfeber på konservativa
Istället för att infria högt ställda förväntningar tvingades Obama försöka lösa den världsomfattande ekonomiska kris som föregångaren George W Bush lämnat efter sig.
Under sina snart åtta år har Obama drivit en för amerikanska förhållanden mycket ovanlig, vänsterinriktad politik som retat gallfeber på många konservativa. Han har fått ekonomin att vända tack vare offentliga ingripanden i ett land där många vill begränsa staten till ett minimum. Obama Han har försökt ersätta USA:s roll som mäktig världspolis med mjuk diplomati. Han sa i klartext att USA inte längre ensam kan lösa alla konflikter och visade det i praktiken när han lät Frankrike och Storbritannien leda bombningarna av diktatorn Gaddafis styrkor i Libyen 2011.
Bland det första Obama gjorde var att resa till Kairo och hålla ett stort tal där han bad världens muslimer om ursäkt för övergrepp under kriget mot terrorismen. Strax före det höll han ett tal i Prag om vikten av att åstadkomma en kärnvapenfri värld.
Rätt snabbt stod det klart att Obama bröt mot det mesta som en traditionell president stod för. Han har medvetet minskat USA:s enväldiga roll i världen.
Många har uppfattat det som rimligt och sympatiskt. I många länder i Europa hade Obama blivit vald om han kunnat ställa upp som ledare.
Andra har uppfattat det som svaghet.
Inte lätt att ändra spelreglerna
I en värld där militär makt och hårda nypor dominerar är det inte lätt att ändra spelreglerna över en natt. Eller ens över två presidentperioder.
Vad man än tycker om Obamas sätt att ta sig an krig och konflikter så har det lett till en uppfattning i USA och runtom i världen att USA:s makt minskar.
När Obama trots tidigare utfästelser om en "röd linje" avstod från att bomba diktatorn Assad i Syrien trots att denne använde kemiska vapen mot sig eget folk, skickade det en signal inte bara till Assad. Inför hela världen abdikerade USA från den position som man haft sedan andra världskriget.
Obamas signal var att han till varje pris ville undvika väpnad konfrontation. För detta fick han både kritik och beröm.
Det var en signal som mycket väl kan ha gjort att Rysslands president Vladimir Putin vågade annektera Krim. Han visste från början att Obama aldrig skulle utmana Ryssland militärt i ett icke Nato-land som Ukraina.
Abdikerade från tronen
Iran visste att Obama till varje pris ville undvika att bomba de iranska kärnanläggningarna och kunde utnyttja det för att inte låta sig pressas till alltför stora eftergifter i avtalet om att avstå från att skaffa kärnvapen.
Obamas sätt att abdikera från tronen som världens mäktigaste skapade ett maktvakuum som andra inte varit sena att fylla. Vi har sett det i Syrien där Ryssland plötsligt blivit en aktiv part i bombkriget på Assads sida. Vi kan se det i Östasien där Kina aggressivt utmanar sina grannar och USA genom att bygga konstgjorda öar för att fysiskt understryka sina krav på territorialrättigheter i Sydkinesiska sjön.
När den amerikanska katten inte mullrar med sina vapen dansar råttorna på bordet.
De få gånger Obama varit beredd att ta till vapen har det handlat om att försöka avsluta krig som George W Bush startat och som Obama lovat få stopp på. Iran, Afghanistan och kriget mot terrorismen.
Ett försvagat USA
Sammantaget har detta hos många amerikaner skapat en bild av en president som försvagat USA och förändrat det amerikanska samhället på ett negativt sätt. Pendel har sedan 2008 gjort fullt utslag åt andra hållet.
Nu vill många amerikaner flytta sig så långt bort som det går från Obamas statliga ingripanden på hemmaplan och abdikering av makt utomlands. I Donald Trump har de hittat mannen som är Obamas totala motsats på alla sätt. En vit, äldre man som uttalar hot och åtminstone låter tuff mot USA:s fiender. En man som lovar att göra "USA mäktigt igen".
Jag tror aldrig att Trump hade kunnat slå sig fram till rollen som presidentkandidat om inte Obama suttit åtta år i Vita huset.
Sannolikhet just nu att bli president:
Clinton: 71,4% Trump: 28,6%
Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.
Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).
Sammanställning: Johan Furusjö