Lyft för svenska fjärdeklassares läsning
Publicerad 2017-12-05
Svenska fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt.
I den globala undersökningen Pirls 2016 får Sverige det bästa resultatet sedan 2001.
Ännu lite bättre gick det i testet som mäter elevernas förmåga att läsa och förstå information på nätet.
Fjärdeklassare i 50 länder deltog i Pirls, som genomfördes våren 2016 och presenteras i dag. De svenska eleverna står för ett viktigt besked: Förmågan att läsa och tolka text har utvecklats till det bättre de senaste åren, och den nedåtgående kurvan är bruten.
– Sveriges utveckling är mycket positiv, säger Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA, till TT.
"Extremt bra"
Första gången Pirls genomfördes, 2001, var de svenska eleverna bäst av alla med 561 poäng. Denna gång är Ryssland och Singapore i topp, med 581 respektive 576 poäng. Sverige placerar sig på plats 12 med 555 poäng, men poängskillnaderna är små och inom felmarginalen. Därför är endast Ryssland, Singapore och fem länder till signifikant bättre.
– Sverige hör till de bäst presterande länderna med endast sju länder som är signifikant bättre. I Sverige är det dessutom 98 procent av eleverna som når lägstanivån. Det är extremt bra, slår Dirk Hastedt fast.
Med lägstanivån syftar han på elever som klarar 400 poäng. Internationellt är det 96 procent av eleverna som når den nivån i Pirls 2016, medan Sverige faktiskt legat på 98 procent i alla fyra mätningar.
Flickorna bättre
Överlag är trenden positiv, enligt Dirk Hastedt.
– Jämfört med 2011 är det fler länder som har förbättrat sina resultat än som har försämrade resultat.
Men vad gäller flickors prestation jämfört med pojkars är mönstret detsamma: Tjejerna har en bättre läsförmåga i så gott som alla länder, inklusive Sverige. De svenska flickorna fick 563 poäng och pojkarna 548. Skillnaden på 15 poäng är något lägre än det internationella snittet på 19 poäng.
I den 450 sidor statistikspäckade Pirlsrapporten går det också att utläsa att långt ifrån alla svenska elever är förtjusta i att läsa. Tvärtom utmärker sig Sverige med endast 18 procent av eleverna som tycker mycket om att läsa – den lägsta andelen av alla. Hela 31 procent tycker inte om att läsa och fick av naturliga skäl ett betydligt lägre resultat i Pirls (535 poäng) jämfört med läsälskarna (572 poäng).
Å andra sidan har Sverige den högsta andelen läsare med gott läs-självförtroende av alla länder: 65 procent. Endast 8 procent uppger att de inte är trygga med sin läsförmåga.
Roligt att göra
I Pirls får eleverna läsa fakta- och skönlitterära texter på papper. Men i Pirls 2016 har också den digitala läsförmågan prövats. Sverige var ett av 14 länder som deltog, och gjorde väl ifrån sig med 559 poäng. Bäst var Singapore med 588 poäng.
– Vi inser ju att i dagens värld så läser elever allt mer på olika webbsidor och därför ville vi få med denna dimension av läsning. Och vi noterade att eleverna tyckte att det var roligt att göra det testet. De var mer engagerade, säger Dirk Hastedt.
Han pekar också på att det finns en koppling mellan att vara duktig på läsning på nätet och att ägna tid åt det i skolan.
– Att leka eller spela på datorn är inte lika viktigt som att ha datorn som redskap i undervisningen, säger Dirk Hastedt.