Lotta skogstokig i sina kantareller

Uppdaterad 2019-01-24 | Publicerad 2009-10-24

Här bjuder hon på sitt smaskigaste svamprecept

ALINGSÅS. ”Klinga mina klockor ... ” ljuder det i svampskogen.

Där kommer Lotta Engberg, 46, trattkantarellernas drottning, med en korg på armen.

– Bert Karlsson kallar dem ”fuskkantareller”, men jag tycker att ”trattarna” är godast, säger Lotta.

Golden retrievervalpen Alice, nio månader, far fram som ett vitt streck mellan granarna, plumsar ljudligt i alla gyttjepölar och gnager vällustigt på pinnar och stubbar som kommer i vägen. Svamparna struntar hon fullkomligt i.

Det gör inte artisten och programledaren Lotta Engberg.

”Kul att plocka”

Sedan drygt 20 år är hon en inbiten svampplockare.

Hemma i Norsesund, vid sjön Mjörn, utanför Alingsås, bor hon i princip i skogen. Och nu är det högsäsong för hennes favorit: trattkantarellen.

– De är roliga att plocka och jag tycker att de har mer smak än vanliga, gula, kantareller, lite beskare och jordigare, säger Lotta.

Vi packar in oss i bilen och åker en bit innan vi älgar ut i skogen – en överlycklig Alice först.

Och, bara fem meter in, hittar Lotta den första buketten trattkantareller.

Det dröjer inte länge innan förtjusta rop avslöjar att hon hittat fler.

Pågående svampkrig

I många år har hon och kompisen Bert Karlsson, en gång i tiden grannar i Skara, tävlat – eller rättare sagt krigat – om vem som hittat mest svamp.

– Jag sa till Bert för någon månad sedan att jag inte hade haft tid att plocka i år och bad honom på skoj plocka lite åt mig också.

Det dröjde bara en vecka, så dök en nöjd Bert Karlsson upp i Bingolottostudion i Göteborg, en halvtimme före sändning, med en hel kasse kantareller.

– Det var snällt. Men de var dåligt rensade, säger Lotta triumferande.

Men någon timme senare har vi i alla fall svamp så det räcker.

Hemma vid bardisken i köket i Norsesund njuter vi en stund senare färska smörstekta och gräddstuvade kantareller på varsin knäckemacka.

Det smakar gudomligt.

Hemligheten?

– Det ska inte bara vara lök, utan messmör i, säger Lotta.