14 dömda brottslingar på rymmen från rättspsyk

Uppdaterad 2015-07-14 | Publicerad 2015-07-13

Tre vårddömda våldtäktsmän är på rymmen från rättspsykiatriska kliniker i Sverige.

Enligt Socialstyrelsen saknas totalt 14 farliga personer som försvunnit från rättspsykiatrisk vård de senaste åren.

Aftonbladet kan i dag avslöja vad de är dömda för.

Måndagen den 17 september 2012 rymmer en 27-årig man från den rättspsykiatriska kliniken i Malmö. Det här är inte första gången mannen avviker.

Två år tidigare våldtog den då 24-åriga mannen en kvinna i hennes bostad vid två tillfällen. Däremellan hade han hunnit med att göra ytterligare ett våldtäktsförsök. I tingsrättens dom står det att mannen inte kan förklara varför han inte slutade när kvinnan sa "nej". Han kunde inte kontrollera sig och "ville bara ha sex". 24-åringen dömdes för två fall av våldtäkt och ett försök till våldtäkt. I det rättspsykiatriska utlåtandet står det att mannen begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning.

27-åringen genomgick redan då rättspsykiatrisk vård. Senast den 25 januari 2007 dömdes han för ofredande och överträdelse av besöksförbud. Tio månader tidigare dömde Malmö tingsrätt honom för sexuellt ofredande, misshandel vid fyra tillfällen och övergrepp i rättssak. Även då bestämdes påföljden till rättspsykiatrisk vård.

Den nu 30-årige mannen har fortfarande inte kommit tillbaka till kliniken, enligt Socialstyrelsen.

Flera dömda får sexualbrott

Socialstyrelsens statistik visar att totalt 14 personer som rymt från rättspsykiatrisk vård de senaste fem åren har en europeisk arresteringsorder utfärdad på sig. Av dem har flera begått allvarliga brott. Bland annat finns fyra personer dömda för sexualbrott, en man som oprovocerat huggit sin hyresvärd med en skruvmejsel, en kvinna som misshandlade sin dotter så att hon senare avled och en man dömd för mordförsök.

När en patient avviker gör Socialstyrelsen en bedömning om personen ska eftersökas utanför Sveriges gränser, genom en så kallad europeisk arresteringsorder. En sak som väger tungt är om personen bedöms som farlig.

– Vi tittar på vad för typ av brott personen är dömd för och om det till exempel finns risk för grova våldsbrott och övergrepp. Kan det finnas risk för sexbrott mot barn så är det ganska givet. Sedan tittar vi också på om de är benägna att bege sig utomlands, säger Eva Bucksch, tillförordnad enhetschef vid Socialstyrelsen.

Det finns en viss osäkerhet kring statistiken eftersom myndigheten upplever att en del kliniker brister i sitt ansvar att rapportera när personer avviker och återkommer. Men generellt sett fungerar kommunikationen bra, enligt Eva Bucksch.

Försvann under permission

Minst fyra av personerna rymde under permission. I juni 2014 avvek en då 59-årig man under en timmes permission från Helsingborgs rättspsyk. I Socialstyrelsens blankett från samtalet med kliniken står det att mannen misstänks befinna sig hos exfrun som han tidigare dömts för mordförsök på.

Bedömningen om vistelse utanför sjukhuset ska beviljas kan aldrig vara hundraprocentigt säker, säger Alessio Degl'Innocenti, verksamhetschef vid rättspsykiatrin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– När vi beviljar permission så bygger det dels på hur patienten mår, som personal på plats kan bedöma utifrån observation. Sedan gör vi en klinisk bedömning, till exempel genom att en erfaren psykiater har flera samtal med patienten. Sedan använder vi oss även av ett skattningsinstrument, där vi tittar på historiska och kliniska faktorer, till exempel om personen har avvikit tidigare och vilka brott har hen begått. Men det finns inga instrument i världen som har hundraprocent träffsäkerhet. Träffsäkerheten brukar ligga kring 70-75 procent.

Finns det en risk att patienten begår brott under permission?

– Teoretiskt sett så kan ju sådant hända. Det har att göra med träffsäkerheten som vi har till förfogande. De är inte hundraprocentiga, säger Alessio Degl'Innocenti.

Fotnot: Europeisk arresteringsorder

En europeisk arresteringsorder kan utfärdas för gärningar som kan leda till en frihetsberövande åtgärd motsvarande ett års fängelsestraff eller mer, eller om personen redan dömts till fängelse eller en annan frihetsberövande åtgärd i minst fyra månader.

Förutom åklagarbeslut kan även Socialstyrelsens begäran ligga till grund för arresteringsordern. Det är då polisen som utfärdar den.

Följ ämnen i artikeln