Försvaret sågas igen

Sveriges försvarsförmåga framöver är mycket låg, säger Kungliga krigsvetenskapsakademien i en analys.

En anledning ska vara brist på underhållsbataljoner.

– Förbanden har drivmedel och ammunition med sig, men när detta är slut finns ingen som fyller på bakifrån, säger generalmajor Karlis Neretnieks till Ekot.

För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och ett för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019.

Det framkommer i en analys av en grupp inom Kungliga krigsvetenskapsakademien, rapporterar Ekot i Sveriges Radio idag.

Därmed kritiseras det svenska försvaret än en gång för sin bristande försvarsförmåga. Nyligen sa ÖB Sverker Göranson att Sverige bara skulle kunna försvara sig i en vecka, ett uttalande som mötte svidande kritik.

”Kan slåss i ett dygn eller två”

Karlis Neretnieks, generalmajor vid Kungliga krigsvetenskapsakademien och tidigare rektor vid Försvarshögskolan, menar att det svenska försvaret är för klent.

– De stridande förbanden kommer ha den ammunition, drivmedel och annat som de har med sig när de går in i striden. Sedan finns inget bakom som kan fylla på. Mekaniserad bataljon kanske kan slåss ett dygn eller två, sedan är förnödenheterna slut, säger han till Ekot.

Neretnieks menar att bristen främst ligger i att det finns för få underhållsbataljoner som kan försörja de stridande bataljonerna med ammunition, drivmedel och mat.

– Organisationen är optimerad för att åka utomlands och de här sakerna behövs sällan utomlands. När vi ska använda samma organisation för att försvara Sverige, visar sig bristerna, säger han till Ekot.

”Inte mycket till anfall”

Det finns också för få ingenjörstrupper, menar Neretnieks och pekar på att förbanden därmed skulle få svårt att till exempel ta sig över älvar. Dessutom är möjligheterna till kommunikation mellan förbanden för begränsad.

– Om man ska genomföra ett motanfall måste man samordna artilleri, stridsvagnar, underhållstjänst, luftvärn. Har man inte den förmågan blir det inte mycket till anfall, säger Karlis Neretnieks till Ekot.

Försvaret behöver också ett luftvärn med lång räckvidd för att hindra att kryssningsrobotar slår ut svenska flygbaser, menar gruppen inom Kungliga Krigsvetenskapsakademien, som i ett år har analyserat Sveriges försvarsförmåga. Idag presenteras resultatet.