Bäst – eller värst i klassen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-05

Så blev den svenska riksbanken världsmästare på räntesänkning

Glöm Sverige som landet lagom.

Räntesänkningen är världsrekord.

ÖVERGER DEN GYLLENE MEDELVÄGEN Riksbankschefen Stefan Ingves skapade snabbt rubriker världen över genom att sänka räntan med historiska 1,75 procent på ett bräde. Och snabbt gick Bank of England samt Europeiska centralbanken samma väg, om än med försiktigare sänkningar.

I modern tid har ingen centralbank i ett industriland sänkt räntan med så mycket som 1,75 procent i ett enda hugg.

Sverige brukar vinnlägga sig om att gå den gyllene medelvägen. Inte sticka ut. Nu är vi plötsligt värst – eller kanske bäst – i klassen.

Vem hade trott det om Stefan Ingves?

Inom loppet av några minuter var han och Sverige förstasidesstoff på websajter runt om i Europa och världen med rubriker som ”Sveriges gör dramatisk räntesänkning”.

”Den var unik”

I tv-kanalen CNN slog Bank of America-ekonomen Gilles Moec fast:

– Alla räntesänkningar kommer nu att mätas mot Sveriges.

På hemmaplan var experterna chockade.

– Sänkningen är unik, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Jag har inte sett något liknande under mina 20 år i branschen.

England följde efter

Riksbanksdirektionens mod verkar ha gett råg i ryggen på kollegor runt om i världen. Efter några timmar sänkte Bank of England sin styrränta med en procent. Vilket fick ner den brittiska räntan till rekordlåga två procent.

Senare slog Europeiska centralbanken till med 0,75 procent. Rekordsänkningen framstår en dag som denna närmast som feg.

Robert Bergqvist vet inte hur mycket Sverige inspirerat andra länder.

– Men centralbankerna verkar ha pratat ihop sig om att de ska ta ledningen. Räntesänkningar måste till innan stimulanspaketen kommer.

USA väntas följa efter trots att deras styrränta ligger på låga en procent.

Men stopp. Den historiekunnige minns i rekordsnacket när den svenska räntan i september 1992 låg på 500 procent och på ett bräde sänktes med 450 procent.

Ekonomin har tvärnitat

– Jämförelsen är inte relevant, säger Robert Bergqvist. Då användes räntan för att försvara valutan. Den moderna, inflationsmålsinriktade styrräntan föddes 1994.

Skälet till centralbankernas muskeluppvisning är att nästan alla länder upplever en tvärnit i ekonomin och en kraftig ökning av varslen.

Samma problem överallt

Världen är numera globaliserad och ekonomierna intimt sammanflätade. Förr satt var och en i sin egen båt och guppade. Konjunkturcyklerna var individuella. Numera sitter alla i samma båt. Alla har samma problem. Samtidigt.

Seg sirap i banksystemet. Bostadsbubbla som spruckit.

Bara i Storbritannien har bostadspriserna på ett år sjunkit med 16 procent. Så långt har det gått att premiärminister Gordon Brown lovat låntagare som tjänar under en viss nivå uppskov med ränteinbetalningar i två år.

Bakom frikostigheten ligger en närmast panisk fruktan i världen för en djup och långvarig recession. Räntesänkningarna är till för att försöka kväva den i sin linda och stoppa den nedåtgående spiralen.

Innan det är för sent.

Sverige har dragit på sig ledartröjan.