"Rysslands röda linje för Ukraina har flyttats"

Att Ryssland är emot ett ukrainskt Natomedlemskap är uttalat sedan länge.

Men på senare tid har all form av militärt samarbete, även med enskilda medlemsländer, tolkats som ett övertramp, enligt Jakob Hedenskog, analytiker på UI.

– Ribban för vad Ryssland kan leva med har sänkts.

Ryska krypskyttar och stridsvagnar har anslutit sig till styrkorna vid Ukrainas östra gräns, hävdar Ukrainas försvarsdepartement bara timmar före USA:s president Joe Bidens digitala möte med sin ryska motsvarighet Vladimir Putin under tisdagseftermiddagen, svensk tid.

Det finns flera skäl till att ta uppgifterna med försiktighet.

– Man får utgå från att ett krig pågår och att båda sidor har ett intresse av att förstärka sin bild, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Den ryska närvaron i Ukraina är däremot uppenbar. Soldater finns längs gränsen och inne i landet finns separatiststyrkor utrustade med ryska vapen.

Sänkt ribba

Hotet är högst verkligt, enligt Jakob Hedenskog, som tidigare arbetat som forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI).

– Men det är klart att Ukraina har ett intresse av att omvärlden, i synnerhet Nato och västmakterna, tar det här på största allvar. Därför kan det från Ukrainas sida finnas ett önskemål att förstora upp det akuta hotet, säger han.

Ryssland menar i sin tur att Nato har för avsikt att utvidga österut. Moskva har sedan länge haft ett ukrainskt Natomedlemskap som röd linje, men senaste tidens upptrappning tyder på att den gränsen flyttats, enligt Hedenskog.

– Jag anser att man ändrat den till att inte bara gälla utvidgning av Nato utan alla former av militära samarbeten, även med enskilda medlemsländer. Ribban har sänkts när det gäller vad Ryssland kan leva med.

En händelse som analytiker hävdat ses som ett övertramp är Natolandet Turkiets vapenhandel med Ukraina tidigare under hösten.

– Den bidrog säkert till upptrappningen. Det finns en tidsmässig korrelation till Ukrainas användning av de turkiska drönarna i kriget i Donbas (i östra Ukraina), säger Jakob Hedenskog.

Vill skrämmas

Enligt amerikanska underrättelser planerar Ryssland för en eventuell militär offensiv redan tidigt nästa år. En invasion av östra Ukraina behöver dock inte nödvändigtvis vara det huvudsakliga målet med Rysslands ökade närvaro vid gränsen. Militära medel kan användas för att kriga, men även för att skrämma motståndaren till eftergifter, säger Hedenskog.

– Min bedömning är att Ryssland har trupperna där för att i första hand trycka på politiskt och diplomatiskt. Men därmed inte sagt att situationen inte kan eskalera och att de kan komma användas senare.

När Ryssland kraftsamlade vid gränsen i våras ledde det till ett toppmöte mellan Joe Biden och Vladimir Putin i schweiziska Genéve.

TT: Är det, utifrån det, en rysk framgång att tisdagens digitala möte mellan Biden och Putin ens äger rum?

– Ja, det är vad de strävar efter. Sedan får vi se vad det resulterar i, säger Hedenskog.

Rättad: Uppgifter i en tidigare utsänd faktaruta ansluten till denna text var felaktiga. En ny faktaruta har därför anslutits till texten.