Så blir världen med Romney som president

Wolfgang Hansson

Det förändras – om Mitt
Romney vinner makten

Ska man ta Mitt Romney på orden råder det ingen tvekan om att ett USA under honom kommer att ändra kurs i utrikespolitiken.

Det blir mer av peka med hela handen och mindre av samarbete.

En återgång till George W Bushs världsbild.

Fram till nyligen var det svårt att veta hur Mitt Romney skulle agera gentemot omvärlden. I månader har han gjort allt för att undvika att tala utrikespolitik. Istället har han hamrat in sitt budskap om den usla ekonomin och hur mycket bättre lämpad han själv är att skapa nya jobb och få de ekonomiska hjulen att rulla.

På upploppet har Romney insett att det inte räcker. Han sackar efter i opinionsmätningarna. När han får chansen attackerar han därför Obama för att vara alltför vek i det internationella umgänget och föra en politik som minskar USA:s inflytande i världen.

Romneys nya taktiken har inte heller den varit särskilt lyckosam.

När han mitt under terrorattacken mot det amerikanska konsulatet i Benghazi i Libyen angrep Obama för att inte ha lyckats förhindra dådet tog till och med många republikanska företrädare avstånd från Romneys verbala attack.

Utrikespolitiskt oerfaren

Den republikanske utmanarens påstående att Libyen-attacken aldrig hade inträffat om han hade varit president är att betrakta som rent nonsens. Vad Romney i så fall säger är att under hans tid i Vita huset kommer inga terrordåd mot amerikanska beskickningar att kunna ske.

Romneys är en av de utrikespolitiskt mest oerfarna republikanska presidentkandidaterna i modern tid. Han spelar i samma liga som George W Bush som under sina åtta år vid makten lyckades göra sig till ovän med stora delar av världen.

Under sitt yrkeskarriär har Romney ägnat sig åt företagande. Som guvernör hamnade inga utrikespolitiska frågor på hans bord.

När Romney i somras reste till Europa och Israel för att bättra på sin internationella cv blev det långtifrån någon diplomatisk succé. Redan i London lyckades han förolämpa OS-värdarna. Även i Jerusalem slant tungan.

Av det 30-tal rådgivare Romney har inom utrikespolitiken så har han hämtat den stora majoriteten från Bush. Den neokonservative John Bolton, FN-ambassadör under George W, är en av de mest namnkunniga.

I många av de tunga frågorna verkar Romney åsiktsmässigt stå nära Bush.

Romney anklagar Obama för att inte tillräckligt odla vänskapen med Israel.

Han säger att han är beredd att bomba Iran för att hindra dem från att skaffa kärnvapen.

Kan driva samma linje som Obama

Generellt signalerar Romney en återgång till en traditionell utrikespolitik där USA ropar högre och använder mer piska än morot.

I motsats till den mer försiktiga utrikespolitik Obama stått för där han försökt återupprätta USA anseende i världen genom att lyssna och samarbeta mer.

Nu är det inte alls säkert att skillnaden mellan Romney och Obama blir så stor ifall den förre Massachusetts-guvernören får lägga upp fötterna på skrivbordet i Ovala rummet. Som så ofta när det gäller Romney är det svårt att veta vad han egentligen tycker och vill.

Många misstänker att han är mer moderat än vad han låter och att han i praktiken kommer att driva ungefär samma linje som Obama.

Under förra valrörelsen försökte Hillary Clinton spela på Obamas ungdom och relativa oerfarenhet när hon retoriskt frågade vem amerikanerna ville skulle svara i Vita huset när samtalet om en internationell kris kom klockan tre på natten.

Fyra år senare är det Obama som har den här erfarenheten och inte Romney. Utrikespolitiken tillhör de områden där han lyckats bäst. Med dödskjutningen av Usama bin Ladin som främsta merit.

Amerikanerna är krigströtta efter tio år av krig. De vill gärna att USA ska vara inflytelserikt men inte till priset av en "triggerhappy" president.

Av alla områden Romney kan utmana Obama på är det här nog det där han har minst chans att vara lyckosam.