Regeringens första steg: soldater till Lettland

helskärm

Sverige måste som Natomedlem vara beredd att skicka trupper till hela Natoområdet, enligt försvarsalliansen.

I ett första steg vill regeringen att Sverige deltar i Natos multinationella styrka i Lettland.

Statsminister Ulf Kristersson (M) pekar i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens på att Sverige som medlem blir ett viktigt bidrag till Natos kollektiva försvar.

För ett år sedan uppgav Kristersson i Sälen att Sverige är redo att ingå i Natos flygpatrullering över Baltikum, att delta i samarbetet för ett europeiskt luftförsvar och bidra med markstridsförband i försvaret av de baltiska staterna.

– I dag kan jag säga att regeringens inriktning är att Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensisk-ledda styrkorna i Lettland, säger Kristersson i måndagens tal.

Upp till 1 000 soldater

Det rör sig om mellan 500 och 1 000 soldater, enligt Kristersson. Just nu kan Sverige inte ställa en full bataljon till förfogande, men det är målet på sikt, säger han.

En fråga är om svenska värnpliktiga i framtiden kan komma att användas i skarpa insatser utomlands. Det har utretts och bereds nu i regeringskansliet.

Överbefälhavare Micael Bydén säger att det kan bli så på sikt.

– Så småningom kanske. Men i dag kan vi bara ta med oss värnpliktiga på övningar utomlands, säger ÖB.

ÖB har i sina militära råd till regeringen i november föreslagit en ny inriktning för den pågående upprustningen 2025–2035. Bydén vill satsa på att färdigställa förband som snabbt kan sättas in i Natoaktiviteter när Sverige blir medlem i alliansen.

Angus Lapsley, biträdande chef för försvarsplanering i Nato, pekar på att Sverige behöver ”tänka stort” och göra om stora delar av sin försvarsstruktur. Svenska styrkor, framför allt markförband och flyg, måste kunna operera ända från Nordkalotten ner till Medelhavet, säger Lapsley i sitt tal i Sälen.

– Jag är säker på att Sverige jobbar hårt för det, men det kommer att vara en utmaning, säger han och välkomnar Kristerssons besked om svensk trupp till Lettland.

Brigader försenas

Men ÖB:s nya inriktning skulle samtidigt innebära att målet om att dagens två armébrigader ska bli fyra till 2030 inte nås förrän 2035. Alla partier är inte för den prioriteringen.

– Att bara ha två brigader blir en alltför begränsad kapacitet, säger förre försvarsministern, socialdemokraten Peter Hultqvist.

Riksdagen ska i slutet av året fatta ett nytt beslut om den försvarspolitiska inriktningen, men Hultqvist vill att man reder ut om nuvarande försvarsbeslutet från 2020 fortfarande gäller. Och om det finns snabbspår som gör att målet om fyra brigader kan nås 2030, även med ÖB: s föreslagna nya inriktning.

Hultqvist uppger däremot att Socialdemokraterna står bakom regeringens ambition att skicka en svensk styrka till Lettland.

Micael Bydén framförde en önskan till politikerna om att Försvarsmakten ska kunna skynda på upprustningen.

– För mycket detaljstyrning just nu kan göra att vi inte går fram i den takt vi behöver.