Sex av chefredaktörens reportrar har mördats: ”Vi är skyldiga att dokumentera”

Exklusiv intervju med Nobels fredspristagare Dmitrij Muratov

Publicerad 2023-10-06

Överallt bär han med sig ett tjockt kuvert med bilder på ryska människorättskämpar.

De flesta är bakom galler – smala, flintskalliga och maktlösa. Muratov pekar på en man vars glasögon faller nästan ner från det magra ansiktet.

– Han har fem barn! Han kommer inte att överleva i fängelset, säger Dmitrij Muratov, som tilldelats Nobels fredspris, till Aftonbladet.

Under sitt föredrag på Nobelmuséet i Stockholm visar Dmitrij Muratov bilder på ryska journalisten Jelena Milasjina. Hennes rygg är ett enda stort blåmärke, efter att hon misshandlades under en reportageresa i Tjetjenien i somras.

– Så ser yttrandefriheten ut i Ryssland, säger Dmitrij Muratov från scenen.

Han ser ut som en Hollywoodstjärna när han lämnar scenen med svarta solglasögon på. Han visar gärna bilder på en annan Nobels fredspristagare och sin nära vän Michail Gorbatjov. De bär han med sig i ett kuvert.

– Min status ska hjälpa andra och inte mig. Det är inget nytt, det är skrivet i alla heliga skrifter – du ska hjälpa dina medmänniskor.

För två år sedan fick Dmitrij Muratov Nobels fredspris för sitt arbete som chefredaktör på den ryska oberoende grävredaktionen Novaja Gazeta. Sex av hans reportrar har dödats, andra har misshandlats och förgiftats – även personer som har lämnat Ryssland och bor i exil. Förra året sålde han sin Nobelmedalj på auktion i New York för rekordsumman 103,5 miljoner dollar. Pengarna skänkte han till FN:s barnfond Unicef, för att hjälpa ukrainska flyktingbarn.

– Alla ska göra det man kan. Varje familj skulle kunna sälja sina värdesaker och hjälpa de 240 miljoner barn som går och lägger sig hungriga i Afrika, krigsoffer och flyktingar. Om några år blir de två gånger fler.

Dmitrij Muratov.

Utbyte av politiska fångar

Sedan Rysslands storskaliga invasion i Ukraina inleddes har runt 22 000 ryssar förföljts, efter att ha kritiserat kriget. Hundratals avtjänar långa fängelsestraff. En av dem är journalisten Michail Afanasjev, som för tio år sedan fick svenska Publicistklubbens pris. Nu har han dömts till 5,5 års fängelse för sin rapportering om soldater som vägrat strida i Ukraina.

– Han gjorde sitt jobb. Han är från Chakassien, långt bort i Sibirien, och hade en egen tidning. Det var den enda oberoende tidningen i Sibirien! Och han har fem barn! Vill du se hur han ser ut nu? säger Muratov och visar en bild från tidningen Novaja Gazeta, som han bär med sig.

Afanasjev står bakom galler – smal, flintskallig och maktlös framför regimens man. Glasögonen faller nästan ner från det magra ansiktet.

– Många kommer inte att överleva i fängelse. Civilsamhället måste kräva att politiska fångar regelbundet byts ut mot andra fångar, mellan länder. Människor som offrat sina liv och sin hälsa för andras rättigheter tillhör mänskligheten. Nationaliteten spelar ingen roll, och det måste andra länder förstå, säger Muratov.

Novaja Gazetas reporter Jelena Milasjinas rygg efter misshandeln.

Trots censuren – forsätter sitt arbete

När de flesta ryska oberoende medier lämnat Ryssland, fortsätter Novaja Gazeta sitt arbete i landet – med ett undantag. De följer ”krigscensuren” och till exempel kallar krig för ”den militära specialoperationen”, för att inte äventyra medarbetarnas säkerhet. Förr gav de ut hundratusentals nummer. I dag tillåter censuren endast 999 nummer.

– Vi kan inte ändra på det men vi är skyldiga att dokumentera det som händer, hur mänskliga rättigheter kränks. Jag deltar i nästan alla rättegångar med politiska fångar som vittne och försvarare. Det är det som är mitt jobb.

Muratov bläddrar vidare i tidningsnumret som enbart handlar om politiska fångar. Vanliga ryssar, journalister och oppositionspolitiker – bakom galler. Bland dem den fängslade amerikanske journalisten Evan Gersjkovitj.

– Skriv brev till dem. Bödlar vill att deras offer glöms bort, säger Muratov.

En person som står Muratov nära är oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza. Han avtjänar 25 års fängelsestraff.

– Han är sjuk, har förgiftats två gånger och kommer att dö snart. Man borde försöka byta ut honom. Vänta inte på en dödsruna. Agera!

 Fredspristagare Dmitrij Muratov bläddrar i tidningen Novaja Gazeta.

Putin regimens fall

Muratov är extremt försiktig med sina formuleringar – han balanserar på en knivsegg, gör långa pauser.

– För att en diktatur ska falla krävs att folket styr sina öden själva. Propaganda kräver ett tyst stöd. Men man kan inte säga att yttrandefriheten inte finns. Var och en kan gräva fram sanningen själv. Googla!

Återigen vädjar han till europeiska medborgare.

– Det finns inget trollspö som i J. K. Rowlings böcker. Plattform 9 3/4 existerar inte. Det handlar om din röst. Varför finns det ingen internationell antikrigsrörelse? De fanns på 60-70-talet. När har dina bekanta sist sagt: ”Låt oss säga till alla politiker i världen att vi är emot krig”? Aldrig.

Kollektivt ansvar

Han tycker inte heller att man ska dra alla ryssar över en kam.

– I Sverige och i andra länder sägs det att alla ryssar är imperialister. Det finns de som stöttar Putin i Ryssland och de som inte gör det. Europeiska värderingar bygger på mänskliga rättigheter. Kollektiv bestraffning och mänskliga rättigheter går inte ihop. Man ska inte bryta mot mänskliga rättigheter, inte ens under den här tragedin.

Vad kan ryssar göra?

– Jag kommer att aldrig uppmana någon till att dö. I dag är det förbjudet att uttrycka sina åsikter i Ryssland. Det är lika med att uppmana till att få ett fängelsestraff. Man ska inte riskera andra människors liv, säger Dmitrij Muratov.

 Fredspristagare Dmitrij Muratov håller ett föredrag för lärare i Stockholm.