Okända vägarna till drömutbildningen

helskärm

Snart ska ansökan till högskolan lämnas in och för många väntar sedan en nervös väntan på besked. Kommer betygen att räcka?

Men det finns utbildningar där du kan komma in tack vare tidigare jobb eller idrottsprestationer. Eller för att du kan bevisa att du har det som krävs.

Betygen går inte att komma ifrån. Alla högskoleutbildningar kräver behörighet, alltså dokumenterade förkunskaper på gymnasienivå. Är det konkurrens om platserna kan man öka sina chanser att bli antagen genom att skriva bra på högskoleprovet.

Men det finns andra, mindre kända vägar till eftersökta program: alternativa urval, där en del av platserna fördelas till personer med yrkeserfarenhet eller som gör väl ifrån sig på prov eller i intervjuer.

De alternativa urvalen kan, på sina håll, vara en möjlighet för den som vill bli läkare, tandläkare, socionom, ekonom eller personalvetare.

Annan dynamik

Vid Linnéuniversitetet är det erfarenhet från idrott eller arbetsliv som kan ge en utbildningsplats på två av universitetets dryga 100 program.

– Det märks att det blir en annan dynamik i grupperna, diskussionerna blir bredare när en del av studenterna har specifika erfarenheter, säger Peter Citron, sektionschef vid studerandeavdelningen.

Uppsala universitet har fyra program, bland annat socionomprogrammet, där arbetslivserfarenhet räknas i alternativa urval.

– Socionom är ett tufft yrke och det är tyvärr många som lämnar det efter relativt kort tid. Vi har sagt att personer som har lite mer arbetslivserfarenhet kanske gör ett mer informerat studieval och också har stöd av sin personliga mognad, säger Linda Stafbom, utbildningsledare vid universitetets kansli för humaniora och samhällsvetenskap.

Tufft yrke

Karolinska institutet (KI) har i många år använt sig av tester eller uppgifter i kombination med intervjuer i alternativa urval till tandläkare- och läkarprogrammen.

– Det finns många väldigt motiverade studenter som har bra, men inte nödvändigtvis absolut högsta, betyg. Vi ser också att de väldigt motiverade i högre grad fullföljer utbildningen. De är säkrare på sitt yrkesval, säger Åsa Nandorf, avdelningschef vid KI.

Erfarenheterna av alternativt urval är alltså positiva. Men det är inte gratis.

– Det kräver en jättestor administration. Det kostar pengar, det kostar resurser. Men vinsten ligger i färre avhopp. Avhopp är kostsamt både för lärosätet och den enskilda studenten. Matchningen av student och utbildningsplats är så viktig, säger Nandorf.