Privata vårdgivare ska inte få äga apotek

helskärm

Privata vårdgivare kan stoppas från att få driva apotek. Om vårdgivare och apotek ägs av samma företag är risken stor att medicin överförskrivs, eftersom det finns pengar att tjäna, anser regeringen som vill skärpa lagstiftningen.

Kommunala vårdbolag får i dag bara äga max 49 procent av ett apotek. Lagstiftningen finns för att det inte ska gå att tjäna pengar på en patient genom att en läkare hänvisar denne till ett visst apotek. Eller i omvänd ordning, att apotekspersonal rekommenderar en kund en viss läkare eller vårdcentral.

Men för privata vårdgivare finns ingen sådan reglering, och det här vill regeringen ändra på.

– Det finns en uppenbar risk för intressen där emellan som bidrar till en överförskrivning, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Ser faror

Läkemedelsverket, som sett över vård- och läkemedelsmarknaden, kan inte peka ut några konkreta fall där ägarförhållanden lett till överförskrivning men ser faror i nuvarande lagstiftning och föreslår därför att vårdgivare inte ska kunna beviljas tillstånd att driva öppenvårdsapotek.

Förslaget gäller aktörer inom samtliga vårdtyper, där ibland läkare, tandläkare och veterinärer. Men veterinärvården pekas ut som särskilt utsatt för risk, eftersom den inte är lika hårt reglerad som vården av människor. När det gäller medicin för djur råder till exempel fri prissättning, vilket inte är fallet för medicin avsedd för människor.

Kan strida mot EU-rätten

Ett av de bolag som kan komma att beröras är Apoteket hjärtat, som ägs av ICA-gruppen, som investerat i den internetbaserade vårdgivaren Min doktor. ICA-gruppen avböjer att kommentera vad bolaget anser om regeringens planer, men Gabriella Ohlzon, pressansvarig för ICA Gruppen AB, skriver i mejl till TT att ”ICA Gruppen och Apotek Hjärtat kommer följa utredningens arbete med stort intresse och ser fram emot att medverka genom att bidra med våra erfarenheter och perspektiv”.

Ulf Bernitz, professor europeisk integrationsrätt, ställer sig kritisk till föreslagen lagstiftning. I en debattartikel i nättidningen Altinget invänder han att det ”skulle innebära att man i Sverige förbjuder en näringsverksamhet som täcks av EU-rätten och som i dagens läge är fullt tillåten”.

Off label ses över

I förslaget ingår också en översyn av så kallad off label-förskrivning, det vill säga när läkemedel skrivs ut för användning i annat syfte än det egentligen är tänkt för. Regeringen vill också att regleringen för försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek ses över. Men den som räds att i framtiden inte längre kunna köpa receptfria huvudvärkstabletter i sin lokala livsmedelsbutik kan vara lugn, försäkrar socialministern.

Regeringen ger nu en kommitté i uppdrag att senast den 17 mars 2023 redovisa konkreta lagförslag att ta ställning till. Utredningen skulle ha påbörjats för två år sedan, men pandemin har gjort att den lagts på is.

Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig siffra för hur mycket kommunala vårdbolag får äga av ett apotek.