ÖB: Nato kan komma med nya krav

Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater, varnar ÖB.

Trots Nato måste det svenska försvaret vara rustat för att initialt klara exempelvis ett anfall mot Gotland på egen hand, anser han.

– Natomedlemskapet ersätter inte behovet av att kraftigt förstärka nationell militär förmåga, säger överbefälhavare Micael Bydén.

I sitt nya budgetunderlag slår Försvarsmakten fast att Ryssland under överskådlig tid utgör ett militärt hot mot Sverige. Man begär inga anslagshöjningar för 2025 utan utgår från de ekonomiska ramar som regeringen angett.

Men ÖB påpekar att det kan behövas mer pengar om förutsättningarna ändras.

– Just nu har vi löst uppgiften. Men vi ser en omvärldsutveckling som gått i fel riktning under en längre period. Vi kan inte utesluta ytterligare försämrade lägen med händelser som är oförutsägbara, säger ÖB.

Anfall mot Gotland

I budgetunderlaget listas en rad situationer som Sverige måste rusta för. Allt från värdlandsstöd till hybridkrigföring – och väpnat angrepp med strid på svenskt territorium.

Ett exempel som beskrivs är ett anfall mot Gotland, där fientliga förband landsätts på ön med kort förvarning, och skyddas av bland annat fartygsstyrkor.

En annan situation är ett begränsat anfall mot norra Sverige, där specialförband luftlandsätts med understöd av långräckviddiga vapen, drönare och stridsflyg.

– Det här är viktiga områden där vi måste säkerställa att vi militärt kan komma till verkan. Att vi har robusta system där det behövs sådant, att vi har värdlandsstöd med all den infrastruktur som krävs, säger ÖB.

ÖB understryker samtidigt att Natos beskydd är viktigt.

– Men alla länder i Nato har en skyldighet att ha ett tillräckligt starkt nationellt försvar för att kunna agera tidigt på egen hand tills artikel 5 aktiveras.

Nya Natokrav

ÖB framhåller även att Nato kan komma att ställa nya krav på militär förmåga som Sverige måste anpassa sig efter.

Sverige har redan aviserat att försvaret ska delta i Natos integrerade luft- och missilförsvar, skicka markstridsförband till Lettland och ta ett större ansvar över Östersjön.

– Men inom de här delarna kan det mycket väl komma ytterligare eller justerade krav, då måste vi kunna agera, säger ÖB.

Hur det militära försvaret ska rustas är just nu en fråga för försvarsberedningen, som lämnar sin slutrapport i april. Försvarsmaktens budgetunderlag ska ses som ett inspel i detta arbete. I höst ska ett nytt försvarsbeslut fattas.