Fler skolor - men färre elever
Publicerad 2012-09-05
Louisa, 18, tvingades gå om klassen när skolan la ner
Det finns rekordmånga gymnasieskolor i landet.
Men antalet elever blir färre – och risken finns att skolor måste läggas ner.
– Det kan hända att elever inte kan gå kvar i samma skola som de började på, säger Charlotte Mannerfelt på Skolverket.
De senaste sex åren har gymnasieskolorna blivit allt fler. Enligt siffror från Skolverket har de ökat med 21 procent, rapporterar Ekot.
Under samma period har elevkullarna som går i årskurs nio minskat med 20 procent.
– Det är betydligt fler gymnasieplatser än vad det finns elever. Utbudet är högre än efterfrågan helt klart. Eleverna räcker inte till för att fylla de platser på de skolor som finns, säger Charlotte Mannerfelt, undervisningsråd på Skolverket.
Minskningen fortsätter
Inom de närmaste 3-4 åren kommer elevkullarna att fortsätta minska. Och i samband med det riskerar en del gymnasieskolor att få anpassa sig.
– Det är både fristående och kommunala skolor som läggs ner, vi räknar med att se mer av det framöver, säger Charlotte Mannerfelt.
Förändringarna i elevkullarnas storlek märks särskilt tydligt i skoltäta Stockholm. Ofta får eleverna flytta till en annan skola inom samma koncern. Nedläggningsrisken bedöms vara störst för små fristående skolor som saknar en samarbetspartner.
Tvingades byta
En av dem som drabbats är Louisa Grabler, 18, från Nynäshamn. När hon gick i första klass på Walthers gymnasium i Haninge fick hon beskedet att skolan skulle läggas ner. Hon erbjöds att fortsätta tvåan i skolföretagets skola i Nacka, sex mil hemifrån.
– Då valde jag att hoppa av. Det skulle inte ha gått att pendla den vägen, säger hon,
I stället började hon i Fria gymnasieskolan i Haninge. För att det skulle vara möjligt tvingades hon gå om första klass.
– Jag valde det själv, annars hade jag behövt läsa in en massa kurser på fritiden. Det hade jag inte tid med.
"Kändes segt"
Att tvingas gå om ettan var inget hon hade räknat med när hon började gymnasiet.
– Det är klart att det kändes segt. Jag hade ju kommit en bit på väg, men tvingades ändå göra om allt igen.
Hon är kritisk till att den förra skolan valde att starta en årskurs till, trots att de bara var tio personer i klassen.
– De borde ha vetat om att det inte skulle gå ihop, de kanske inte ens borde ha tagit in oss över huvud taget.
"Håll koll"
De niondeklassare och föräldrar som redan nu vill vara säkra på att deras framtida gymnasieskola eller utbildning finns kvar hela gymnasietiden rekommenderas att titta på hur det ser ut på skolan i dag.
– Vi försöker vara tydliga med att elever ska vara noggranna i sina val och man behöver ha koll på söktrycket till den skola man väljer, säger Charlotte Mannerfelt.