Krigets matematik – både hemsk och extremt ojämlik

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-10

För ett ögonblick försöker jag radera bilderna på näthinnan av söndertrasade kroppar och mödrar skrikande av sorg.

Och titta med iskalla ögon på kriget i Gaza.

Men även betraktat genom ett prisma av hårda fakta är det svårt att inte bli djupt berörd.

Wolfgang Hansson.

Krigets matematik är inte bara hemsk.

Den är extremt ojämlik.

Efter två veckors krig har närmare 800 palestinier dödats. Av dem är 257 barn och 60 kvinnor.

Under samma period har tre israeler dödats av Hamas raketer och tio soldater.

Minst tre skjutna av misstag av sina egna.

Under de åtta år Hamas terror regnat ner över

städer i södra Israel har ett dussin israeler dödats.

Räknar man in sårade under kriget blir slagsidan ännu värre. Över 3 000 skadade

palestinier. Många svårt. För Israel handlar det om drygt hundra.

Så här ser konflikten ut.

Oavsett vem som har rätt

eller fel går det inte att väja för denna sanning; palestinierna drabbas i en proportion som saknar motstycke i modern krigföring.

För varje död oskyldig israel har 105 civila palestinska liv släckts.

Israel hävdar att Hamas attackeras i självförsvar.

Enligt folkrätten måste det då finnas en proportion mellan den skada man själv utsatts för och graden av våld man använder.

Många experter - inklusive den svenske diplomaten Hans Corell, före detta rättschef i FN – anser att Israel använder extremt övervåld.

Israel verkar betrakta palestinierna som olydiga barn som behöver uppfostras. Bara man tar i tillräckligt hårt ska de nog begripa att de måste sluta skicka iväg sina raketer.

Mönstret går igen genom hela konflikten. För varje dödad Israel dör långt fler palestinier.

Så var det under det palestinska upproret, den så kallade Intifadan som pågick mellan 1987 och 1993. 160 israeler dödades.

De flesta militärer.

Drygt tusen palestinier fick sätta livet till.

På den tiden hade de inga andra vapen än stenar. För det mesta var det barn som stod för stenkastningen.

Även under de vidriga självmordsbombningarnas tid flöt betydligt mer blod hos palestinierna.

Värst av allt –övervåldet ger inte israelerna den trygghet de längtar efter. Trots markinvasionen fortsätter raketregnet mot Israel dag efter dag.