Plånboken kan avgöra valet i Israel

Uppdaterad 2018-08-28 | Publicerad 2015-03-17

JERUSALEM. För första gången på många år handlar ett val i Israel inte i första hand om säkerhet.

För många israeler är oro för privatekonomin den avgörande faktorn.

Det har öppnat för något så ovanligt som en israelisk toppkandidat som inte utstrålar styrka och machoism.

Följ ämnen
Israel

Det normala är att israelerna väljer ledare som utstrålar tuffhet som den förre generalen Ariel Sharon eller nuvarande premiärministern Benjamin Netanyahu. Ledare som inte tvekar att starta krig eller slå ner palestinska uppror.

Men efter totalt fyra mandatperioder med Bibi vid rodret, varav tre på raken, finns en längtan efter något nytt.

När Netanyahu utlyste nyval för drygt tre månader sedan verkade det vara ett smart drag. Isaac Herzog ansågs vara en lätt match för honom. Visserligen kommer Herzog från en känd och aktad familj men hans framtoning är alldeles för lågmäld och vänlig för att passa in i den gängse bilden av en israelisk ledare. Han uppfattas av många som vek.

Många betraktar därför valet mer som en folkomröstning för eller emot Netanyahu. I tidningen Haaretz beskrivs Netanyahu som en pilot som snabbt förlorar höjd och desperat försöker återfå kontrollen över sitt plan.

Ett antal misstag på sistone har fått premiärministerns aktier att sjunka.

Netanyahu har fokuserat på hotet från Iran med dess eventuella framtida kärnvapen och frågan om hur Israel ska kunna känna sig säkert. Han har helt missat att många israeler oroar sig mer för hur lite de har kvar i plånboken.

Hus- och lägenhetspriser är skyhöga. Under min knappa vecka i Israel har jag inte träffat en enda ogift israel i 30-årsåldern som har råd med ett eget boende. 2-4 personer delar en lya, ofta utan att känna varandra sedan tidigare.

Maten är nästan lika dyr som i Sverige trots att genomsnittslönen ligger på en betydligt lägre nivå. En Big Mac-meny är avsevärt dyrare.

Många israeler kämpar för att kunna behålla sin sedan tidigare rätt höga levnadsstandard.

Här har Netanyahu misslyckats.

När premiärministern drygt två veckor före valet åkte till USA för att hålla tal inför kongressen trodde han att det skulle ge honom skjuts i opinionen. Det blev precis tvärtom. Många israeler ifrågasätter det kloka i att Netanyahu gjort sig till ovän med USA, Israels främsta allierade. Israel är helt beroende av militär och ekonomisk hjälp från USA.

När de sista tillåtna opinionsmätningarna publicerades i fredags stod det klart att arbetarpartiets Herzog i allians med den kvinnliga partiledaren Tzipi Livni från ett centerparti leder klart.

Nu innebär det inte nödvändigtvis att nästa premiärminister heter Isaac Herzog. Israelisk politik består av många småpartier och det gäller att hitta koalitionspartners för att få ihop de 61 platser i Knesset som krävs för att få regera.

För en gångs skull kan de arabiska israelernas partier, palestinier med israeliskt medborgarskap, spela en nyckelroll. I år har de gått ihop i en gemensam lista vilket kan få fler araber att gå och rösta. Enligt opinionsmätningarna kan arablistan bli tredje största parti och skulle kunna fungera som ett passivt stöd för en arbetarpartiregering.

Omvärldens intresse för valet handlar mest om ifall en ny regering kan skapa fred med palestinierna. Tyvärr finns inte mycket att vara optimistisk över på den fronten. Palestinier och israeler är oense om det mesta men när de gäller chanserna till fred så är de eniga om att en sådan är väldigt långt borta.

Med Netanyahu fortsatt vid rodret blir det definitivt inga fredsförhandlingar. Med Herzog finns en liten chans att de åtminstone kommer igång.