Premiär för Löfven i frågestund

Pär Karlsson

Stefan Löfven gör i dag premiär i statsministerns frågestund – och kan vänta sig hård press från oppositionen.

Men även Mikael Damberg kommer i dag att ställas till svars.

En gång i månaden får ledamöterna i riksdagen besök av statsministern i kammaren.

Varje torsdag klockan 14 är det frågestund där ministrar får svara på ledamöternas frågor. Var fjärde vecka viks tillfället för statsministern.

För Stefan Löfven som är nyvald statsminister blir det nu premiär. Han har enligt medarbetarna förberett sig genom att läsa på i en rad olika frågor och dessutom gnuggat sina egna argument i frågor som främst rör jobb, skola och fördelar med samarbete över blockgränserna.

Ska pressas om regeringsduglighet

Av oppositionen med Moderaterna i spetsen väntas han pressas hårt när det gäller regeringsduglighet och det svaga väljarunderlag som hans S/MP-regering vilar på.

Men det är inte bara Stefan Löfven som får det hett om öronen i dag. Även hans nära medarbetare, näringsminister Mikael Damberg kommer att ställas till svars i riksdagen.

I den interpellationsdebatt som följer efter frågestunden är det V-ledaren Jonas Sjöstedts tur att gå på offensiven. Han ska pressa Damberg om det brev som näringsministern skrev under nyligen.

Även Sjöstedt på offensiven i dag

Det skickades till Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström och handlar om det omdebatterade TTIP-avtalet som nu diskuteras inom EU, det vill säga ett stort frihandelsavtal som planeras mellan USA och EU.

I brevet står, enligt Dagens Arena, att medlemsregeringarnas regeringar vill ha skyddsmekanismer för investerare i TTIP-förhandlingarna.

Vänsterpartiet är, precis som flera andra, kritiska mot en sådan mekanism, då det skulle kunna leda till att företag kan stämma stater i internationella domstolar om det görs förändringar i länders lagstiftning som påverkar företagens investeringar.

Sjöstedt kopplar ärendet till statliga Vattenfall. I sin interpellation skriver han att bolaget nu kräver ett skadestånd på motsvarande 43 miljarder kronor av Tyskland för att landet vill avveckla kärnkraften.