Sköts i ryggen – av sitt befäl
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-11-01
Förra året dödades officiellt 2 200 ryska soldater, men de stupade inte strid.
De misshandlades till döds, tog livet av sig och dog i olyckor.
Förra året var inte ovanligt, utan ett fredligt, genomsnittligt år.
Med det i bakhuvudet kan man säga att Alexander Valov hade tur. Han sitter i en rullstol på nionde våningen i ett höghus i förorten Mitina.
Alexander, en lång, muskulös man, 21 år ung, blev 2003 uttagen till ett spaningsförband.
De första fyra månaderna bjöd inte på någon nämnvärd dramatik. I och för sig var det rutin att de nyinryckta soldaterna fick örfilar, knytnävsslag och sparkar, både av officerare och äldre soldater, men det var så självklart att Alexander knappt nänns berätta om det.
Hans liv förändrades i mars 2004, när förbandet var ute på övning. Hustrun till en av officerarna, en löjtnant, skulle föda vilken dag som helst, och det bestämde kompaniets befäl att de måste fira.
Att de söp var i och för sig heller inte ovanligt.
Alexander och de soldater som inte hade vakttjänst gick och la sig.
Men denna natt ville officerarna spela rekryterna ett spratt.
Tre officerare ställde sig utanför tältet där Alexander sov och sköt in i det.
Alexander träffades av ett skott i ryggen, det nuddade ryggraden och och gick in i lungan.
Han märkte först inte att han var träffad. Att något var fel insåg han först när han försökte resa sig för att hjälpa en skottskadad kamrat. Benen lydde inte.
Det sista Alexander minns är ett en officerare ville bjuda honom på vodka ur en fickplunta; sedan förlorade han medvetandet.
Denna korta berättelse är så alldaglig att Kommittén för soldaternas mödrar först heller inte nämner den. En invalidiserad värnpliktig är för Soldatmödrarna lika vardaglig som slagen och sparkarna var i Alexanders förband.
Soldatmödrarna är en av alla dessa organisationer som växt upp i Ryssland, och som försöker skapa ett civiliserat samhälle i en stat som präglas av korruption, godtycke och övergrepp.
- 2 200 döda soldater är för lågt räknat, säger Valentina Milnikova, organisationens sekreterare. Vi uppskattar det verkliga antalet förra året till 3000.
Soldatmödrarna har ett kontor i centrala Moskva och ytterligare 400 över hela Ryssland. Där sitter frivilliga kvinnor och försöker bistå värnpliktiga och deras föräldrar.
Denna morgon väntar en mor i det mörka trapphuset innan kontoret öppnar. Hon gråter. Hon heter Jelena, är mamma till Ilja, 19, som är inkallad till 12670:e divisionen. Han har skrivit och berättat om hur han får stryk, att han inte får tillräckligt med mat och, sedan befälen fått veta att han skrivit hem, numera går under namnet "Tjallaren".
En läkare har klassificerat honom som självmordsbenägen, vilket föranledde en officer att lägga en pistol framför honom:
-Tar du livet av dig?
Inte heller detta är någon uppseendeväckande historia.
-Aha, 12670:e i Volgograd, säger en av kvinnorna på kontoret.
Det verkligt uppseendeväckande är att minst 50000 soldater deserterar varje år. Valentina Milnikova är säker på det talet eftersom så många uppsöker Soldatmödrarna och ber om hjälp.
-Men alla kommer förstås inte till oss.
En annan uppseendeväckande omständighet är den ryska arméns oerhörda hunger efter människomaterial, trots att det råder fred, utom i Tjetjenien.
250000 värnpliktiga rycker in i år. Men inskrivningskontoren tävlar om att ta in fler än den officiella kvoten.
-De kan till och med ta folk på gatan. Även sådana som fått frisedel av hälsoskäl.
Det låter obegripligt, om man inte beaktar att den ryske soldaten är gratis arbetskraft. Han kan användas i offentliga byggen, han kan hjälpa till med allt möjligt, och han kan även säljas som slav.
Samma dag vi träffar den invalidiserade Alexander Valov rapporterar pressen att en soldatslav vid namn Andrej Rudenko förlorat ett ben och ett öga medan han arbetade för en affärsman. Rudenkos befäl hade sålt honom till affärsmannen för 35000 rubel, drygt 10000 kronor.
Alexander Valov vaknade förlamad på ett sjukhus efter fem dygn i koma.
Ingen hade meddelat hans föräldrar om skottskadan. Det fick han själv göra, med en mobiltelefon han lånade av en sänggranne.
Löjtnanten som sköt åtalades för felaktigt handhavande av vapen.
När media fått nys om fallet ändrades åtalet till mordförsök.
Löjtnanten dömdes till tre år.
Alexander fick 500000 rubel, cirka 130000 kronor, i skadestånd. Pengarna är slut. Han har använt dem till sjukgymnastik.