Fick ingen hjälp före självmordsförsöket

Angelica Öhagen

Diana ville ta sitt liv redan som 9-åring: Behandlaren tog inte det jag sa på allvar

Diana Gimling var bara 9 år första gången hon berättade att hon hade självmordstankar och hennes mamma tog med henne till barn- och ungdomspsykiatrin. Efter det bollades hon runt mellan olika psykiatrimottagningar och socialtjänsten i flera år.

– Jag önskar att jag hade fått hjälp på en gång och att det inte behövt gå så långt, säger Diana Gimling.

I dag lever Diana Gimling som vilken 19-åring som helst. Hon har ett heltidsjobb, bor i egen lägenhet och kämpar för att uppfylla sin stora dröm om att bli skådespelerska. Under många år av sitt liv brottades hon dock med psykisk ohälsa som bland annat utlöstes av mobbning i skolan. Hon var bara 9 år gammal första gången hon berättade för sin mamma att hon ville dö.

– Jag visste inte hur jag skulle hantera min ångest utan kände bara en total hopplöshet, berättar hon.

Hennes mamma bokade in en tid hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där de gick på några samtal.

– De var bra på att lösa den praktiska situationen som var kaos omkring mig just då men de hjälpte mig inte att bearbeta det psykiska.

Efter ungefär ett år avslutades BUP-kontakten trots att Diana fortfarande mådde dåligt.

– Jag minns att de sa att de inte kunde hjälpa mig mer.

Diana såg det som en bekräftelse på att hon aldrig någonsin skulle må bättre och att livet var hopplöst. Nu i efterhand förstår hon att behandlarna förmodligen menade att de inte kunde göra mer för att förändra omständigheterna omkring henne just då.

"Togs inte på allvar"

Nästa kontakt Diana hade med psykiatrin var när hon var 14 år. Då hade hon utvecklat en ätstörning och börjat skada sig själv. Inte heller den gången kände hon att hon blev lyssnad på.

– Behandlaren tog inte det jag sa på allvar och jag fick inte någon direkt hjälp.

Även den samtalskontakten avslutades av BUP utan att Diana fick någon information om varför. Efter det försökte Diana att söka hjälp hos skolkuratorer och på ungdomsmottagningen. Hon träffade några bra personer som verkligen lyssnade på henne. Samtidigt hade hon svårt att lita på vuxna efter att ha blivit sviken så många gånger.

– Mina självmordstankar och självskadebeteendet blev värre och jag ville verkligen ha hjälp.

Först efter ett självmordsförsök upplevde Diana att hon fick hjälp på riktigt. Då var hon inlagd på en slutenvårdsavdelning där hon stannade kvar i sammanlagt tre månader.

– Det var bra där även om det mest var förvaring.

Rådet: Ge aldrig upp

Diana berättar att läkarna hela tiden ville skriva ut henne och att det blev en stress. 

– Det kändes som att jag hela tiden behövde bevisa hur sjuk jag var för att få stanna kvar.

Den stora vändningen för Diana kom när hon fick börja i dialektisk beteendeterapi (DBT), en terapiform för personer med emotionell instabilitet.

– Där fick jag äntligen lära mig de konkreta verktyg som jag hade önskat hela tiden.

Diana har fortsatt i terapin och gjort stora framsteg. Hon säger att hon fortfarande har en del problem kvar men att hon i dag är nöjd med sitt liv. Den stora drömmen är att kunna försörja sig som skådespelerska. I höstas var hon en av 20 skådespelare från hela världen som valdes ut för att vara med i ett filmprojekt i Hollywood och senare i år representerar hon Sverige i en performance-tävling i USA. Den jämnåriga tjej som Diana delade rum med under månaderna på slutenvårdsavdelningen har det inte gått lika bra för. Hon flyttades till en rättspsykiatrisk klinik för någon vecka sedan, trots att hon inte begått något brott. Flera landsting skickar fortfarande extra vårdkrävande patienter till sådana kliniker även om protesterna från olika håll i samhället är många.

– Tjejen jag delade rum med hade inte turen att få samma bra hjälp och stöd som jag har fått, säger Diana.

Om hon skulle ge något råd till andra barn och unga som mår dåligt så är det att aldrig ge upp. Hon tycker att vi måste bli bättre på att våga prata om psykisk ohälsa och ställer upp på den här intervjun för att visa andra att livet faktiskt kan bli bättre hur omöjligt det ibland än kan verka.

Dianas råd till unga som mår dåligt

Fortsätt kämpa för det kommer att bli bättre även om det ibland inte känns så.

Be om hjälp, och om du inte får det direkt så fortsätt be om hjälp.

Våga prata om psykisk ohälsa. Det hjälper både dig själv och andra.