Kändistätt när H2 Green Steel drar in 18 miljarder
Publicerad 2023-09-07
Kändisar, tungviktare och våra pensionsfonder stoppar in 18 miljarder i H2 Green Steel.
Scanias före detta koncernchef driver projektet.
– Det är roligare än jag trodde, men också svårare än jag trodde. Men nu har vi det på plats, säger vd Henrik Henriksson.
Det är en stor grupp investerare som nu stoppar in 18 miljarder kronor i projektet H2 Green Steel, som vill bygga ett grönt stålverk i Boden.
Här finns Cristina Stenbeck, en av Ingvar Kamprads stiftelser och familjen Wallenbergs ägarbolag FAM, liksom våra pensionspengar i form av Andra AP-fonden och AMF.
Samt även grundarna, riskkapitalisten Harald Mix och entreprenören Carl-Erik Lagercrantz, via sina bolag.
– Nu har vi de pengar vi behöver för att köra full fart framåt, säger vd Henrik Henriksson.
H2 Green Steel har dragit in totalt 21 miljarder kronor och har fått löften om banklån på 38 miljarder. Sammanlagt nästan 60 miljarder. Som jämförelse är det ungefär vad Sveriges rättsväsende kostade i fjol.
Varför går ni vidare med projektet när ni inte får köpa malm av LKAB?
– Vi har säkrat två stora avtal på malm med dels Vale från Brasilien, dels Rio Tinto från Kanada.
– Men vi fortsätter att jobba för att få svensk malm också. Det pågår en utredning tillsammans med Trafikverket, LKAB och oss.
Ni har sagt att ni placerade anläggningen i Boden för att det var nära till malm och billig el?
– Ja, och nära till bra infrastruktur också med hamnar och järnväg. Därför förväntar vi oss att vi kommer att lösa det här med svensk malm.
Helstatliga LKAB exporterar en del av sin malm, men det mesta går till SSAB, där LKAB är huvudägare.
Om ni måste importera malmen blir det väl dyrare?
– Det är världsmarknadspris på malm och i de flesta avtal ingår leverans fram till kund. Däremot har det en viss påverkan på våra koldioxidutsläpp.
Kommer ni att ha tillräckligt mycket el?
– Ja. Vi har skrivit avtal med både Statkraft och Fortum. Vi har ungefär 40 procent av vårt behov i långa kontrakt och resterande har vi för avsikt att köpa på den öppna marknaden.
Henrik Henriksson påpekar att det finns ett stort överskott av el i norra Sverige. H2 Green Steel ska använda runt 10 terawattimmar, TWh, per år när anläggningen väntas vara igång i slutet av 2025. Förra året exporterade Sverige 33 TWh och var Europas största exportland.
Ni har sagt att era kunder vill ha el från sol, vind och vatten, hur ställer ni er till kärnkraft?
– De kundkontrakt vi har skrivit är framförallt med skandinaviska och tyska kunder och där är det från kundernas sida ett krav på att det ska vara förnyelsebar energi.
H2 Green Steels framtida kunder har tecknat avtal värda 100 miljarder kronor, enligt Henrik Henriksson.
Med tanke på trasslet med malmen, varför placerar ni inte anläggningen någon annanstans än i Boden?
– Vi tycker att Boden är helt rätt plats. Där har du tillgång till grön el och tillgång till infrastruktur. Det är, tillsammans med norra Norge, den platsen i Europa där vi har bäst förutsättningar för att bygga grön stålproduktion. Tittar du på elpriserna i Tyskland så är de ungefär fyra gånger så höga.
H2 Green Steel planerar dock även för en anläggning i Portugal.
Ni ska bygga världens största vätgasanläggning i Boden, är det vätgasen, malmen eller båda ni har tänkt tjäna pengar på?
– All vätgas som vi producerar kommer vi att använda för vår egen produktion av grönt järn.
Ingen har byggt en så stor vätgasanläggning tidigare, hur vet ni att ni kommer att lyckas?
– Det är som att bygga ihop legobitar av mindre anläggningar.
Hur slår de högre räntorna mot projektet?
– De har en viss påverkan. Samtidigt som inflationen driver på intäktssidan.
Betong och stål har blivit dyrare, hur slår de högre byggkostnaderna mot projektet?
– Som ett krav från våra banker har vi redan säkrat 75 procent av projektkostnaden via kontrakt.
Henrik Henriksson var tidigare vd för Scania med 50 000 anställda, men numera driver han det här projektet med 250 personer. När anläggningen i Boden är i gång väntas 1 500–1 600 personer jobba där under den första fasen.
Hur känns det att ha gått från att vara koncernchef till att driva det här projektet?
– Det är roligare än jag trodde, men också svårare än jag trodde. Men nu har vi det på plats.
