Ministern om andra vågen: Blivit kraftigare än vi trodde
Publicerad 2020-11-13
Ingen ny coronavåg, i stället lokala utbrott i kluster.
Folkhälsomyndighetens prognos för hur pandemihösten skulle bli i Sverige visade sig vara fel. Något som påverkat beredskapen, uppger regioner till DN.
– Det har blivit en mycket kraftigare och snabbare smittsspridning i stora delar av landet, säger socialminister Lena Hallengren (S).
Efter en sommar när många europeiska länder såg låga smittotal och få dödsfall började smittspridningen på kontinenten återigen ta fart under den tidiga hösten. Länder i Östeuropa som klarat sig lindrigt i första vågen såg plötsligt en snabbt ökande smitta, och sen tog smittökningen återigen fart på bred front. Och nu ökar smittan i stora delar av Sverige. Vår smittspridning är tio gånger så hög som Finlands, fyra gånger Norges och dubbelt så hög som Danmarks.
– Jag kan förstå att man gör den jämförelsen, men tror att det är viktigt att tänka på att tittar vi runt i Europa så har vi ett annat läge där det ser annorlunda ut med högre smittspridning. Det är svårt att säga varför vi skiljer oss från våra nordiska grannländer men inte från de andra. Jag tror ingen har något svar på det, säger Lena Hallengren, socialminister, när Aftonbladet når henne på telefon.
”Har blivit kraftigare smittspridning”
Inför hösten utgick Folkhälsomyndigheten från ett scenario där man inte trodde på en ny våg utan lokala klusterutbrott. Något som även regeringen trodde på. Men istället har vi fått en spridning i stora delar av landet.
Det var fel, istället har det blivit en andravåg med smitta över hela landet i princip. Hur påverkade det här vår beredskap för höstens coronavåg?
– Det har ju blivit en mycket kraftigare och snabbare smittspridning i stora delar av landet. Men klustersmitta är ett förhållningssätt som många länder haft och som innebär att man ser att olika regioner drabbas olika och att man slår ner dem genom att testa och smittspåra och slå ner där smittan är och det är ju vår ambition att göra.
Men påverkades beredskapen av det här?
– Folkhälsomyndigheten trodde på det här scenariot och vi hade ingen anledning att göra en annan bedömning. Jag utgår från att ingen har hållit igen på några åtgärder eller från att skala upp testverksamhet.
Vårdchef: Hade agerat annorlunda
I flera regioner har testkapaciteten nu slagit i taket och invånare har svårt att få testa sig. En del regioner säger att Folkhälsomyndighetens bedömning inte påverkat förberedelserna inför en andra våg. Men flera regioner menar det visst påverkade deras beredskap, uppger de för DN. Man förberedde sig för en annan typ av smittspridning.
– Nu fyller vi bara på och fyller på med personal för att försöka hinna med. Det är klart att om man i augusti hade sagt att det var stor sannolikhet för en väldigt besvärlig andra våg här i oktober, ”se till att ni är laddade till tänderna med personal och provtagningsstationer”, då hade vi säkert agerat annorlunda, säger Uppsalas smittspårningschef Fredrik Settergren till DN.
Lena Hallengren menar att scenariot framför allt inneburit att man nu arbetar med lokala råd utformade för smittläget i en viss region. Och att alla regioner hela tiden skulle förbereda sig för det värsta.
– För alla har det gällt att vara förberedda på att man drabbas igen. Sen är det på en mycket högre nivå, men man kan inte utgå från att man inte drabbas. Att förbereda sig för den situation man hade i våras har ju alla färskt i minne. Vi hade ingen särskild nivå men man skulle stå redo för nya utbrott, säger Lena Hallengren.
Folkhälsomyndigheten har underskattat av pandemin och hur den skulle se ut i Sverige flera gånger. Borde de ha tagit höjd för ett värre scenario?
– De försöker ta fram det mest sannolika scenariot, men de får svara på hur de ser på det. De säger själva att de är överraskade att det tagit fart så snabbt. Men det är ju inte för att man inte velat förbereda sig utan det här är ett virus som verkar överraska alla som jobbar med epidemier i att det tar så snabb fart igen.
– Det är naturligtvis lättare med facit i hand att säga vad man skulle gjort. Jag utgår från att de gör bästa möjliga prognos utifrån den forskning och fakta som finns.
Lättade nationella restriktioner – skärpte råd lokalt
I slutet av september hävdes besöksförbudet på äldreboenden. I slutet av oktober beslutade regeringen att öka publiktaket på evenemang från 50 till 300. Dagen innan fick Uppsala lokala råd på grund av det allvarliga coronaläget. På tre veckor har 14 av 21 regioner skärpta lokala råd med huvudbudskapet till invånarna att bara umgås inom hushållet.
Var det rätt att lätta restriktioner utifrån hur det blivit?
– I ett läge där vi har låg smittspridning, rutiner och besöksrutiner som är säkra går det inte att säga att trots de så ska äldre inte få besök i hemmiljö. Men det är uppenbart att vi nu är i en annan situation där smittspridningen ökar.
– Vi hade en gynnsam och positiv utveckling då, det här har gått väldigt fort. Om man inte vet att något ska inträffa kan man inte begränsa människors frihet, rörlighet och möjlighet att bedriva verksamheter för sakens skull. Så fort vi ser att det går åt fel håll så agerar vi.