Expert: "Potentiellt väldigt allvarlig skada"

helskärm

Uppgifterna som bröderna lämnat till Ryssland kan ha gjort stor skada för Sverige.

– Om det handlar om mänskliga källor kan det också innebära direkt fara för liv och hälsa, säger Tony Ingesson, lektor vid Lunds universitet.

En kraftig ökning av det ryska spionaget syns nu i Europa och fler fall är att vänta.

Fallet med de två bröder som på torsdagen dömdes för grovt spioneri mot Sverige för den ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning bör ses i en bredare kontext, enligt Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

– Detta sker mot bakgrund av att det pågår ett stort antal förundersökningar i Europa mot personal inom underrättelse- och säkerhetsmyndigheter som tros ha spionerat primärt för GRU, säger Jonsson, som författat en FOI-rapport som kartlagt kända spionfall i Europa de senaste åren.

– Tio år sedan hade vi en eller två fällande domar per år i Europa, nu har vi haft tre domar inom loppet av ett drygt år bara i Sverige. I och med dem har det fällts ungefär tio personer bara det senaste året i Europa och åtminstone ytterligare tretton har gripits.

Ökningen inleddes efter att Ryssland annekterade Krim 2014 men ökar ännu kraftigare efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

– Det ter sig väldigt sannolikt att vi kommer se fler fall i Europa. Hur det ser ut specifikt i Sverige är omöjligt att svara på men redan det antal fall vi haft är anmärkningsvärt.

Källa inom GRU

En möjlig förklaring är att att Ryssland och i synnerhet GRU blivit allt mer aggressiva och riskbenägna i sitt arbete, säger Jonsson. Han lyfter även att europeiska underrättelsetjänster verkar ha blivit mer benägna att försöka få spioner fällda i stället för att avbryta brottsligheten på ett mer diskret sätt.

– Den tredje förklaringen det kan ligga något i är att man börjar undra om det är så att man har en källa eller har avslöjat någon metod på insidan av GRU som gör att man kan kartlägga så många. Det kan vara en mänsklig källa eller att man har knäckt krypteringen för information eller liknande, säger Jonsson.

Även Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, lyfter fram ökningen – men fallet sticker ändå ut, i och med att den äldre av bröderna varit så centralt placerad inom Säpo och Försvarsmakten.

Dels kan bröderna exempelvis ha röjt information om det svenska kontraspionaget, vilket är ett allvarligt problem i sig. Dels kan Ryssland ha fått information om hur – och från vem – Sverige fått underrättelser.

– Det här kan försvåra för Sveriges underrättelseinhämtning. Men handlar det om mänskliga källor som röjts, specifika personer som finns där Ryssland kan komma åt dem, kan de ju hamna i direkt personlig fara för liv och hälsa, säger Ingesson.

Wennerström och Bergling

Han ser tydliga paralleller till tidigare stora svenska spionskandaler. Exempelvis spionerade både Stig Wennerström och Stig Bergling, huvudpersoner i Sveriges två största spionskandaler, för GRU:s räkning.

– Jag tycker absolut att framför allt Bergling är fullt rimligt att jämföra med. Om man ser till att han också hade positioner både inom Försvarsmakten och Säpo, säger Tony Ingesson.

– Det är svårt att väga de olika fallen mot varandra. Wennerström, som läckte sådant som var mer omfattande och hade att göra med försvarsplanering, det är väldigt kostsamt ekonomiskt. Men om det handlar om källor finns ju inga pengar i världen som kan ersätta dem på kort sikt.

Även Michael Jonsson på FOI ser paralleller med Bergling och Wennerström.

– Det är svårt att jämföra eftersom det verkar vara uppgifter av annan art som röjts, men det är definitivt ett av de tre värsta fallen som vi har haft, säger han.