”Det är det vidrigaste brottet i vår historia”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-29

Amstetten – Vi har nog inte förstått riktigt vad som har hänt, och frågan är om vi någonsin kommer att riktigt förstå det.

– Vår stad kommer för alltid att bli förknippad med det vidrigaste brottet i österrikisk historia.

Hermann Gruber.

På stadskontoret i Amstetten sitter stadsdirektör Hermann Gruber med pannan i djupa veck. Fram tills för några dagar sedan var hans lilla stad möjligen känd för sitt arbete med ekologisk livsstil, återförnybara energikällor och innovativa idéer. Och den uppmärksamhet som Amstetten fick var i allmänhet positiv och beundrande.

I dag är situationen en helt annan.

Skruvar sig

Uppmärksamheten är visserligen större än den någonsin varit, men den är knappast positiv och beundrande.

Det är Hermann Gruber smärtsamt medveten om. Och när jag frågar honom hur man egentligen bär sig åt för att hantera en situation och en historia som den fasansfullt onde Josef Fritzl skapat i Amstetten skruvar han på sig lite. Men efter en tankepaus säger han rakt ut:

– Vår stad kommer för alltid att bli förknippad med det vidrigaste brottet i österrikisk historia. Det måste vi acceptera någonstans. Men invånarna i vår stad ska också känna sig säkra på att vi i stadens ledning kommer att göra allt för att återupprätta vårt befläckade rykte. Vi måste se framåt, måste orka att göra det, säger Hermann Gruber stridslystet.

Ge all hjälp

Amstettens borgmästare Herbert Katzengruber är en strängt upptagen man dessa dagar. Tisdag eftermiddag är exempelvis vigd åt att svara på frågor i österrikisk stats-tv. Men Hermann Gruber intygar att borgmästaren och hela stadens ledning är överens om ytterligare en sak; nämligen att ge offren för Josef Fritzls ondska all hjälp som de kan behöva.

– Vi vet inte exakt vilken hjälp de kommer att behöva, men vad det än är ska vi göra det, säger Hermann Gruber.

Tror du att det är möjligt att de kan finna en plats här i Amstetten?

– Det vet jag inte. Om de vill stanna här kommer vi att ta emot dem med öppna armar. Men jag vet att frågan redan har ställts om det är möjligt för dem att skaffa sig nya identiteter och starta nya liv på annan ort. Och det är en juridisk möjlighet, naturligtvis.