Klas Bergling: ”Psykisk hälsa borde vara en del av undervisningen”
Uppdaterad 2024-03-17 | Publicerad 2024-03-16
Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige och andelen som uppger att de har psykiska besvär har ökat det senaste decenniet.
Klas Bergling har arbetat intensivt med dessa frågor efter sonen Tim ”Avicii” Berglings bortgång.
Han menar att det är hög tid att följa experternas rekommendation och införa skolundervisning i psykisk hälsa.
– Det är en av de viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna för att vända på den negativa utvecklingen, säger Klas Bergling.
Den 20 april 2018 hittades Tim Bergling död. Cirka en vecka senare gick hans familj ut med ett offentligt brev och berättade att dödsorsaken var suicid (självmord).
Beskedet kom som en chock för allmänheten som kände honom som Avicii, en av världens främsta dj:s och musikproducenter. Det kom även som en chock för familjen att mista sin Tim.
– Det är ett liv innan och ett efter Tims bortgång. Att förlora sitt barn är något som man får leva med varje minut. Vi får starka känslopåslag flera gånger varje dag, säger Klas Bergling.
Efter Tims bortgång var det många människor som skickade brev och meddelanden till familjen Bergling med kondoleanser och hyllningar av Tim.
Det var många unga som skrev att Tim betytt mycket för dem i svåra livssituationer och många vittnade om psykiska problem – vilket gjorde att Klas Bergling ännu tydligare förstod att det var ett utbrett problem bland unga.
Obesvarat rop på hjälp
Föräldrarna Klas Bergling och Anki Lidén kände då att de behövde ta vara och göra det bästa av Tims arv – och startade därför Tim Bergling Foundation. Visionen var att hjälpa dem som mår dåligt och behöver stöd.
– Suicid föregås ofta av svårtolkade signaler eller inga signaler alls som tyder på att något är fel. Därför är det många föräldrar som aldrig trodde att det skulle ske. Och jag var ju en av dem, säger Klas Bergling.
Han konstaterar att suicid kan vara ett rop på hjälp som olyckligtvis inte blir besvarat. För att fånga upp dem som mår dåligt krävs kunskap, och den ska förmedlas via skolundervisningen i tidig ålder, anser han.
– Psykisk hälsa borde vara en självklar del i undervisningen som följer med under hela skolresan och är åldersanpassad. Det är en viktig livskunskap. Alla experter är överens om att förebyggande insatser är det viktigaste för att få ner suicidsiffrorna, men det krävs politiska beslut för att få till det, säger Klas Bergling.
Riktar kritik mot regeringen
Världshälsoorganisationen, WHO, lyfter just undervisning i psykisk hälsa som sin främsta rekommendation för att förbättra människors välmående.
Våra grannländer Finland, Norge och Danmark har psykisk hälsa som en del av undervisningen. Men än så länge är det inte en tydlig del i den svenska undervisningen, vilket har kritiserats av flera organisationer – bland andra Bris, Suicide zero och Unicef Sverige.
Psykisk hälsa har stått nämnt i läroplanen sedan 1980. Men Skolinspektionens granskningar visar att lärare tycker att det är otydliga skrivningar och att de inte vet hur de ska undervisa om det.
Granskningarna belyser även att det är för ensidigt fokus på fysisk hälsa i ämnena biologi samt idrott och hälsa.
Siri Helle, grundare av uppropet Psykisk hälsa på schemat, är väldigt kritisk till att Sverige är sist i Norden med denna satsning.
– Jag tycker det är skandal. Vi är 32 ideella organisationer som står bakom detta. Alla experter är överens om att detta saknas och åtta av tio väljare är för förslaget, säger hon och fortsätter:
– Det som är anmärkningsvärt är att regeringen inte väljer att följa WHO:s rekommendation. Regeringen pratar om att de brinner för ungas psykiska hälsa men sedan ignorerar de WHO:s rekommendation och pratar i stället om andra insatser så som haverikommission efter inträffat självmord. Jag tycker det är häpnadsväckande att de främst pratar om insatser efter att någon tagit sitt liv.
”Krävs ett förtydligande”
Forskning visar att elever som får lära sig om psykisk hälsa mår bättre och har lättare att klara skolan.
Siri Helle menar att undervisningen inte heller är något som man behöver uppfinna. Det finns färdiga program att använda och undervisningen skulle innehålla grundläggande fakta om psykisk hälsa.
En undervisning som ger en förståelse för vad psykisk hälsa är, centrala faktorer och begrepp kopplat till psykisk hälsa, färdigheter att hantera livets vanliga upp- och nedgångar och kunskap om hur man söker hjälp vid ohälsa.
– Många lärare gör ett fantastiskt arbete och skolorna anstränger sig men de är svårt när de inte får rätt förutsättningar, säger Siri Helle.
Hon anser att det behövs ett förtydligande av läroplanen, där psykisk hälsa inte bara nämns som en bisats utan lyfts som ett eget kunskapsområde.
– Att ta in psykisk hälsa på schemat handlar inte om att skolan förväntas lösa alla samhällsproblem. Snarare att elevernas psykiska hälsa är en förutsättning för lärande, säger Siri Helle.
”Dör en ung var tredje dag”
I dag kostar psykiatriska tillstånd samhället cirka 170 miljarder per år. Siri Helle menar att en utredning och att införa psykisk hälsa i undervisningen är småpengar i sammanhanget.
– Vårt förslag är kostnadseffektivt. Man får tillbaka kostnaderna flera gånger om. Så vi hoppas verkligen att Skolverket får i uppdrag att utreda hur psykisk hälsa ska införlivas i läroplanen för grundskola och gymnasium. Och att skolorna får förutsättningar att införa undervisningen.
– Det dör en ung person i suicid var tredje dag, alltså cirka 150 unga per år. Samhället måste agera, det handlar om vår framtid, säger Siri Helle.
Redan i mars 2023 delgav de tidigare nämnda expertorganisationerna en rapport till skolministern Lotta Edholm (L). I januari 2024 överlämnades även en namninsamlig med samtliga som står bakom initiativet.
Drygt ett år har passerat, men regeringen och skolministern har ännu har inte presenterat vad de anser behöver göras. Frågan har varit uppe för debatt i riksdagen och Lotta Edholm har mottagit kritik.
”Intressant förslag”
För två veckor sedan släppte myndigheten SBU en ny vetenskaplig sammanställning – där uppemot 100 000 elever deltagit – som visar att skolundervisning kan främja ungas psykiska välbefinnande.
Siri Helle är en av de som undrar om det bara kommer bli ytterligare en myndighetsrapport som läggs på hög utan att regeringen agerar.
När Aftonbladet når skolministern Lotta Edholm uttrycker hon att kunskap om psykisk hälsa redan ingår i dag i två skolämnen, men att det uppenbarligen inte är tillräckligt. Hon ser att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem vilket oroar henne.
I dag kostar psykiatriska tillstånd samhället cirka 170 miljoner per år. Över 30 organisationer vill se att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att utreda hur psykisk hälsa ska införlivas i läroplanen. De menar att det är ett kostnadseffektivt förslag eftersom det skulle leda till att färre mår sämre och inte belastar de allt längre BUP-köerna.
Hur ser du på detta?
– Jag tycker att det är ett intressant förslag som vi behöver titta närmare på. Vi ser hur elever trivs sämre i skolan, är mer stressade och relationen till lärare och klasskompisar försämras. Skolan kan inte göra allt, men ska givetvis bidra på de sätt den kan för att främja barn och unga psykiska mående. Jag utesluter inte att skolan behöver göra ännu mer på det är området, säger Lotta Edholm.
Hur kommer det sig att regeringen inte beslutar att följa WHO:s rekommendation om att införa psykisk hälsa i undervisningen? Varför har det tagit så lång tid att presentera förslag?
– Jag och regeringen har barn och ungas mående högt upp på dagordningen. Därför har vi bland annat gjort en kraftigt förstärkning av medlen till BUP för att säkerställa att barn och unga får vård i tid.
Vad ska ni göra för att ge eleverna bättre kunskap om psykisk hälsa och för att vända den negativa trenden vad gäller psykiskt mående bland unga? Hur och när ska regeringen agera i denna fråga?
– Vi kommer tillsätta en utredning om elevhälsan som ska titta på hur elevhälsans vårduppdrag kan stärkas och hur en elevhälsogaranti skulle kunna se ut. Det vill säga kraven på tillgänglighet. Jag ser framför mig att det här också kommer bidra mycket till skolans hälsofrämjande arbete.
– Vi behöver också se till att alla barn och unga får med sig verktyg för hur man främjar sitt välmående och vad man ska göra när man mår riktigt dåligt. Hur det ska ske funderar jag mycket på just nu, men vågar inte lova exakt hur det ska utvecklas eller när det kommer att ske, säger Lotta Edholm.