Putin har dubblat landets militär
Nya aggressiva Ryssland utgör en fara.
Hur rädda ska vi vara?
Grannarna har mer att frukta än Sverige och övriga Europa.
Medan rysskräcken åter lägger sig över kontinenten minns jag tiden då Berlinmuren föll (1989) och Sovjetimperiet kollapsade (1991).
Ur detta kaos växte det fram en tro på en ny fredlig värld utan stormaktskonflikter. Presidenterna Bill Clinton och Boris Jeltsin var världens bundisar.
En tro som i dagens ljus framstår som mer än lovligt naiv. Ett nationellt försvar sågs närmast som onödigt. Ingen ville ju längre någon annan något ont.
Putin vill ha makt
I denna löftesrika framtid föddes embryot till Rysslands revanschbegär. I dag personifierat av premiärminister Vladimir Putin och hans hotfulla generaler.
De gör ingen hemlighet av målet att återupprätta Rysslands stormaktsstatus.
Den som tvivlar på att de menar allvar bör ta en titt på utvecklingen av försvarsutgifterna.
Från bottennivån 1998 när Ryssland la ut blygsamma 13,6 miljarder dollar på försvaret har siffran under Putin mer än fördubblats till dagens 35,4 miljarder.
Farligast lever länderna som ingick i det sovjetiska imperiet och har landgräns med Ryssland. I Georgien visade Ryssland att man har kapaciteten att invadera med marktrupper och är beredd att använda den mot en suverän stat i sin intressesfär.
Hota och skrämma
Ingenting tyder på att Ryssland har några planer på att invadera Sverige. Tröskeln för militära äventyr i Europa är högre.
En större fara är att Ryssland använder sina militära maktmedel för att hota och skrämma Europa att göra som man vill. Som med uttalandet att man tänker placera ut kärnvapenrobotar i Kaliningrad, mindre än 100 mil från Sverige.
Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, gör en drastisk liknelse.
–?Sitter man i en villaförort med Hells Angeles hängande utanför innebär det inte säkert att det blir inbrott men det skapar problem ändå.
Så som Rysslands användning av energihot och cyberattacker redan visat.