Utredning: Slutflaggat på kungliga namnsdagar

helskärm

Flaggdagarna vid kungliga namnsdagar tas bort. Däremot blir valdagen till EU-parlamentet ny flaggdag i Sverige. Det föreslås i en ny parlamentarisk utredning.

Den förre försvarsministern, talmannen och försvarsutredaren Björn von Sydow (S) har lett kommittén och på tisdagen lämnades utredningen över till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

– En modern lösning på olika problem.

Så beskriver Björn von Sydow den utredning som sett över det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och anslaget till hovet.

Namnsdagar slopas

I dag har Sverige 18 allmänna flaggdagar (inklusive valdagen som infaller vart fjärde år), varav sex av dem har koppling till vår nuvarande kungafamilj. Men utredningen föreslår att antalet kungliga flaggdagar på sikt ska minskas till två.

– Vi föreslår att flaggdagarna vid namnsdagar tas bort vid nästa tronskifte. Flaggdagar måste ha någon form av folklig förankring och det har inte namnsdagar längre, säger Björn von Sydow.

Dessutom föreslås att flaggdagarna för regentens gemål tas bort. Kungliga flaggdagar ska i framtiden endast vara ämnade åt statschefen, det vill säga kungen, och tronföljaren. Även den här ändringen sker först vid nästa tronskifte.

Däremot tillkommer en allmän flaggdag på valdagen till EU-parlamentet från och med den 1 januari 2023. EU-val infaller vart femte år.

Modernt belöningssystem

Utöver det vill kommittén se en modernisering av det statliga belöningssystemet. Bland annat föreslår man att det ska bli möjligt att dela ut ordnar och medaljer inom det statliga ordensväsendet till både svenska och utländska medborgare. Tidigare har delar av ordensväsendet bara använts till utländska medborgare.

von Sydow lyfter även fram att regeringens utmärkelser ska tas i mer aktivt bruk. Ett sätt att uppnå det är att låta personer från alla samhällsklasser nominera beundransvärda insatser.

– Man kan säga att det här i viss mån är symbolfrågor, men symboler är inte oviktiga, snarare tvärtom, säger Morgan Johansson.

– Det här handlar om vad vi som nation väljer att uppmärksamma som goda gärningar eller ett berömvärt livsverk, och det säger mycket om vårt samhälle och land.

Kungen hann före

Utredningen hade även i uppgift att undersöka huruvida färre ska få del av apanaget, det statliga anslaget till kungafamiljen.

I det fallet har hovet redan förekommit utredningen genom att göra klart att prins Carl Philips tre barn och prinsessan Madeleines tre barn inte ska ingå i kungahuset formellt sett och därmed inte få del av anslaget.

Kommittén föreslår inga ytterligare åtstramningar på den punkten.