Patricia hittade sin biologiska mamma – efter 30 år

Uppdaterad 2016-03-24 | Publicerad 2016-03-23

Efter trettio år återförenades Patricia Engström med sin biologiska mamma i Brasilien.

För 30 år sedan adopterades Patricia Engström från Brasilien. Hon undrade länge vad som hänt med hennes biologiska mamma. Nu har hon träffat henne.

Patricia Engström från Stockholm adopterades från Brasilien när hon bara var några dagar gammal. I samband med att hon fyllde trettio bestämde hon sig för att för första gången resa till landet där hon föddes för att försöka leta rätt på sin biologiska mamma.

– Jag tog pengar som jag sparat och min pappa hjälpte till med resten, säger Patricia Engström.

Med sig i bagaget hade hon namnet på barnhemmet och en adress. Hon hade också ett foto på en kvinna och två små barn som hon burit med sig hela livet. Hennes pappa tog bilden för trettio år sedan, genom att låtsas vara en tysk journalist.

”Vi höll om varandra”

Efter att ha semestrat i Rio åkte Patricia och hennes sambo till Recife, den stad i nordöstra Brasilien där hennes mamma skulle bo. Hon kontaktade barnhemmet och intervjuades av brasiliansk tv.

När inslaget sändes ringde många med tips som pekade mot samma person. En granne hade sett inslaget och berättat för mamman att hennes dotter letade efter henne. Förra torsdagen satt Patricia i bilen på väg hem till mamman.

– Det gick så snabbt allihop. När tipsen började komma in så var jag jättenervös. Men mamma visste om det innan så hon var jättetaggad på att jag skulle komma, säger hon.

Det första mötet blev känslosamt.

– Vi stod och höll om varandra en lång stund och tittade på varandra. Men vi kunde inte förstå varandra, säger Patricia.

Firade födelsedagen med nyfunna släkten

Under det första mötet satt de i hennes mammas soffa tillsammans med några av Patricias nyfunna syskon. Mamman pratade med kvinnan som startade barnhemmet, som kunde översätta från engelska.

– Den stunden var magisk, det var jättemycket folk i rummet men det kändes som om allting bara försvann. En obeskrivbar känsla, det går inte att sätta ord på den, säger Patricia Engström.

Två dagar senare åkte hon till mammans hus igen. Då hade mamman och en stor mängd släktingar förberett ett födelsedagskalas för Patricia.

– De sjöng för mig och då började jag gråta. Det var tillräckligt att man var välkommen i huset, men jag hade inte kunnat drömma om att få ett så bra mottagande, säger hon.

”En saknad som tar slut”

Mamman har nio barn och har adopterat bort tre av dem på grund av fattigdom. Patricia har alltid funderat på vem hennes mamma egentligen var och vad som hände med henne.

– Det är en saknad som man har haft som plötsligt tar slut. Föreställ dig att du saknar någon som är död, någon som man tror att man aldrig ska få träffa, säger Patricia.

– Det känns jätteskönt att få alla svar. Hon har alltid undrat vem jag var, hur jag såg ut och hur jag har det, och jag har undrat vem hon var, fortsätter hon.

Håller kontakten via Facebook

Nyss hemkommen försöker hon smälta alla nya intryck från resan. På kort tid har hon inte bara fått träffa sin biologiska mamma, utan också åtta syskon och många andra släktingar.

– Jag har nog mest gemensamt med min två år yngre lillasyster som också blev bortadopterad. Hon visste inte om mig innan, men nu försöker hon lära sig engelska. Hon är fantastisk, säger Patricia.

Nu håller hon kontakten med sin mamma och syster via sociala medier.

– Mamma skriver till mig på Facebook och vi pratar på Facetime. Vi kan inte förstå varandras språk, men vi vinkar till varandra, säger Patricia Engström.

Följ ämnen i artikeln