Inrikesministern: ”Det är stötande”

Uppdaterad 2016-02-04 | Publicerad 2016-02-03

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har tagit del av Aftonbladets granskning av svenskarna som reser till IS – och i flera fall återvänder, utan att något händer. ”Det är stötande”, säger han.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har tagit del av Aftonbladets granskning av svenskarna som reser till IS – och i flera fall återvänder, utan att något händer.

– Det är stötande, säger han.

Aftonbladet har granskat personer från Sverige som ansluter sig till terrorgruppen IS. En artikel berättar om en 17-årig flicka från Linköping vars resa till Syrien familjen försökte stoppa. De ringde polisen och Säpo, men fick inget gehör. Däremot ingrep polis i Österrike direkt.

Socialtiänsten ska ingripa

Anders Ygeman känner inte till detaljer i fallet, men är kritisk mot att socialtjänsten inte ingripit.

– Det är naturligtvis olyckligt. I lagens mening – om ett barn eller, i det här fallet, en ungdom är på väg att åka till IS ska den omhändertas av sociala myndigheter. Det är klart att det är en väldigt dålig miljö för ett barn eller en ungdom att vistas i.

– I dag har inte polisen möjlighet att ingripa mot en resa, eftersom det inte är ett brott i Sverige. Det är något regeringen nu ändrar på.

Ett förslag om ny lagstiftning för att kriminalisera terrorresor lades fram till riksdagen före jul, och ska beslutas om i nästa vecka.

Informeras om barn

Aftonbladet har även beskrivit att minst ett 40-tal barn befinner sig i IS-kontrollerade områden.

– I de flesta fall handlar det om två föräldrar som rest med sina barn. Har du inte vetskap om att de ska åka är det extremt svårt för myndigheterna att ingripa. Men med den nya lagen kommer nya rättigheter och möjligheter för polisen att ingripa, och även att samla information genom hemliga tvångsmedel (exempelvis avlyssning, reds anm).

Anders Ygeman tar upp att det är viktigt att personal inom förskolan sköter sin anmälningsplikt när det gäller traumatiserade återvändande barn.

Men Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har kritiserat att kommuner i flera fall inte informerats om återvändande barn, trots att Säpo känt till att de varit hos IS.

– Det har säkert stämt historiskt, men så vitt jag informerats om nu så har säkerhetstjänsten en mycket bättre kontakt med kommunerna nu.

”Stötande”

Många läsare reagerar mot att terrorister, som man vet har stridit med IS, kan komma tillbaka till Sverige utan att något händer – och i vissa fall även återvända till IS.

Är nuvarande lag tandlös?

– Nej, och jag tycker att det är stötande. Har du gjort dig skyldig till brott i utlandet – och det är ju olagligt med terrorism – då ska du ställas inför rätta för det om du återvänder till Sverige. Och vi har också fått de första fällande domarna, med den gällande lagstiftningen. Med den skärpta lagstiftningen kommer det bli lättare att förebygga men också ställa till svars.

Avskräcker inte för dödsvilliga

Straffskalan i nya lagförslaget ger fängelse i högst två år. Det har kritiserats för att inte vara tillräckligt avskräckande.

– Det är för resandebrottet. För att strida med IS är det livstid, det strängaste straffet vi har. Det måste vara en skillnad mellan att åka till Syrien, och att bränna människor i burar.

För personer som är beredda att dö för sin sak, kan man tänka sig att det är möjligt med straff som avskräcker över huvudtaget?

– Jag tror inte att straffet i sig avskräcker om du är beredd att offra ditt liv. Däremot ger den nya lagstiftningen möjlighet att avbryta att du reser, och det är viktigt.

Högsta domstolen kritiserar

Å ena sidan kritiseras lagen mot terrorister för att vara för slapp. Å andra sidan finns kritik mot själva lagförslaget från Advokatsamfundet och flera tunga jurister.

Stefan Lindskog, Högsta domstolens ordförande, kritiserar förslaget bland annat för att tidigareläggande av kriminalisering innebär att spaningen övergår till förundersökning i ett tidigare skede av en utredning, och att man missar möjligheten till övervakning.

– Det är en avvägning som man får göra när man gör lagstiftning. Å ena sidan stämmer hans invändning, å andra sidan ger det ju möjlighet att avbryta och förhindra brottslighet som annars hade kunnat få förfärande konsekvenser.

Ygeman tar upp att FN i resolution 21:78 gjort samma bedömning, vilket dessutom tvingar länder inklusive Sverige att stifta den aktuella lagen.

”Terror ingen mänsklig rättighet”

Justitiekansler Anna Skarhed, JK, anser i utredningen som regeringen tillsatt inför förslaget att utformningen är mycket juridiskt tveksam och riskerar gå ut över mänskliga rättigheter som skyddas i grundlagen och Europakonventionen.

– Jag har svårt att förstå den kritiken. Att begå terrorbrott tillhör inte de mänskliga rättigheter.

Många jurister påpekar också att begreppet ”terrorism” är alltför luddigt.

– Det är i så fall en kritik av all svensk terrorlagstiftning. Jag välkomnar alla som vill vara med och precisera det begreppet. Men i och med att det kan vara en rad olika handlingar så finns det uppenbarliga svårigheter i att vara extremt distinkt i definitionen. Men det finns flera saker som talar för: 1. Det är en bindande FN-resolution som kräver det, 2. Att vi lagstiftar på det tidiga stadiet gör det möjlighet att förhindra terrorbrott. Men fortfarande måste åklagaren kunna visa att det finns ett syfte med resan som är terrorism.

”Fler flyr från än reser till Syrien”

Att kriminalisera en resa, kanske till sitt hemland, för att träna sig för att eventuellt i framtiden kunna begå ett terroristbrott är alltför långtgående, anser flera jurister.

– Det är ju väldigt många fler som reser från än till Syrien. Skälet att man flyr är att det råder krig och terror där. Men det är klart att det kan finnas legitima skäl att resa till länder där det finns terrorverksamhet. I de fallen är det upp till åklagaren att bevisa ett eventuellt terrorsyfte.

BILAH FRÅN BORÅS: Tog farväl av sina vänner – sprängde sig själv till döds

Följ ämnen i artikeln