”Vanligare med värmerekord framöver”
Torsdagens topptemperatur en trend
Publicerad 2021-02-27
Under torsdagen var Sverige varmare än någonsin i februari.
Enligt Erik Kjellström, klimatolog på SMHI, kommer topptemperaturerna att bli allt vanligare framöver.
– I takt med klimatförändringarna väntar vi oss fler värmerekord, säger han.
För några veckor sedan var Sverige täckt i snö och isarna frusna. Men efter att vintervädret släppt har landet i veckan blivit rekordvarmt. I Kalmar noterades på torsdagen 17 grader – vilket är den högsta uppmätta temperaturen i Sverige i februari någonsin.
– Det är en fördelning av lågtryck och högtryck som gör att vi har haft en sydvästlig strömning in över landet och att det då varit rätt starka vindar på höjd, som kan ha bidragit till att det kommit in en extra mild luftmassa, säger Sofia Söderberg, meteorolog på SMHI.
– Det sydsvenska höglandet kan troligtvis också ha påverkats lite eftersom det var rätt blåsigt nere vid marken också. Det kan också göra att vi på läsidan i vissa fall kan få en högre temperatur.
Greta oroad
Värmerekordet oroar klimataktivisten Greta Thunberg, 18.
”Våren anländer normalt sett i Stockholm kring 20 mars. 2021 kom den den 19 februari. 2020 den 15 februari. I går noterade Sverige sin varmaste februaritemperatur någonsin – 17 grader”, twittrade Thunberg på fredagsmorgonen.
”Nu är vi så vana vid värmerekord att ovanligt kallt väder (utan rekord) eller ens normalt kallt väder får mer uppmärksamhet.”
Enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi, kommer denna typ av värmerekord på lång sikt att bli vanligare och vanligare.
– I takt med klimatförändringarna så väntar vi oss mer av värmerekord och varmare väder, egentligen i alla typer av väderlägen, säger han.
– Det kan gälla varmare dagar som vi har nu men även kallare dagar, som de vi hade tidigare i februari, när det var snö på marken, är och blir varmare med tiden. Det kommer säkert att komma köldrekord igen men det blir mindre och mindre vanligt.
Kräver studier
Men att just veckans värmebölja beror på klimatförändringarna kan inte Erik Kjellström garantera. Att fastställa det skulle kräva flera månaders studier.
– Det finns vetenskapliga forskningsmetoder som man kan använda för att försöka titta på hur mycket sannolikheten har ökat för att man ska kunna se en sådan varm period som vi ser nu i slutet på februari jämfört med för hundra år sedan, säger han.
– För att göra det så måste man jobba med observationer och klimatmodeller som är körda med eller utan människans klimatpåverkan. För det handlar om att analysera mer än hundra år av observationsdata och kanske tusentals år av klimatsimuleringar.
Borde ni inte vara intresserade av att titta på det?
– Absolut, men det är ett ganska stort arbete vilket kräver omfattande tid och resurser. Resultaten från en sådan studie är inte något som finns på plats när väderhändelsen precis har inträffat.
Inte jetströmmen
Vintertemperaturerna i januari var ett resultat av att jetströmmen saktats ner och skapat kallare vindar än normalt över Europa. Enligt Erik Kjellström är det samma mekanismer som nu bidragit till veckans värmesmocka.
– Härom veckan när det var kallt var jetströmmen över Atlanten mer uppdelad på en nordlig och en sydlig del på varsin sida om högtrycket vi hade här. Därav kom det inte in någon mildluft från Atlanten då den styrdes norrut upp mot Arktis och även söderut mot Medelhavsområdet.
Enligt Erik Kjellström finns det inte tillräcklig forskning för att bevisa att klimatet påverkar hur strömmarna förändras.
– Förändringar i den storskaliga cirkulationen och frekvensen av hur ofta vi har sådana högtryckssituationer som vi såg för några veckor sedan skulle kunna få väldigt stora konsekvenser för vårt väder här, med betydligt fler kallare vintrar och mildare vintrar än vad vi har, säger han.
– Det finns hypoteser om att det skulle kunna förändras i takt med att det blir varmare men den samlade bilden forskningsmässigt är att vi inte har kunskapen att säga att det går åt ena eller andra hållet.
