Löfvens vinglande i flyktingfrågan fortsätter
Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen fortsätter sitt vinglande i flyktingfrågan.
Från generositet till EU:s mest restriktiva politik. Till någonting mitt emellan för omkring 9 000 ensamkommande flyktingbarn.
Våren 2015 sade statsminister Stefan Löfven att det inte fanns någon gräns för hur många flyktingar som Sverige kunde ta emot. I ett tal fem månader senare slog han fast att i hans Europa fanns inga gränser.
Vi vet alla hur det slutade. Den 25 november samma år drog regeringen i nödbromsen. Sveriges generösa flyktingpolitik var ett minne blott. Så snart det var möjligt skulle de svenska reglerna ner till EU:s mininivå. Gränskontroller infördes.
Socialdemokraterna gick från en ståndpunkt ytterst på skalan till en annan ytterlighet. Till den ska nu läggas en tredje. Nämligen att vissa ensamkommande flyktingbarn ska få stanna i landet så länge de går i någon form av gymnasial utbildning. Man tror att förändringen omfattar omkring 9 000 personer.
Stefan Löfven låter sig med andra fösas fram av antingen verkligheten eller den politiska situationen. De är inte proaktiva, åtminstone inte i den här frågan. De agerar när det blir omöjligt att stå kvar vid den gamla positionen.
Lappkastet för två år sedan berodde på att det, trots det Stefan Löfven sade, fanns ett tak för hur många flyktingar Sverige kunde ta emot. Samhället klarade inte av att hantera upp till 10 000 nya flyktingar i veckan. Backslaget lades in med full kraft.
Men den nya inställningen till ensamkommande flyktingbarns möjligheter att stanna i Sverige beror inte på att verkligheten har förändrat sig. Utan på att Miljöpartiet krävde en seger efter att ha lagt sig platt för Socialdemokraterna i lång rad uppmärksammade frågor, särskilt på miljö- och klimatområdet.
Bromma flygplats stängdes inte. Förbifart Stockholm lades inte i malpåse. Vattenfalls tyska brunkol blev inte kvar i marken, det såldes till ett tjeckiskt företag.
Men när det gäller ensamkommande flyktingbarn, framför allt från Afghanistan, satte de gröna ner foten. Där gick, uppenbarligen, gränsen för det partiet kunde tolerera.
Regeringens båda partier har i över en månad diskuterat frågan utan att komma fram till en lösning. Ett flertal källor säger att regeringsarbetet helt lamslagits av konflikten och att de gröna till slut hotade med att lämna regeringen om de inte fick igenom delar av vad de vill.
En fullskalig regeringskris var ingenting Stefan Löfven ville ha på halsen nio månader före valet. MP skulle få sin (del)seger.
På sin kongress i våras bestämde Miljöpartiet att de skulle verka för att de ensamkommande som kom 2015 och som fått avslag på sin asylansökan innan de fyllt 18 skulle få en ny chans att söka permanent uppehållstillstånd. Efter 18 minskar möjligheterna radikalt att få det.
Det blev inte regeringens beslut. Det som kommer att föreslås riksdagen är att de ensamkommande flyktingbarn som sökte asyl före 24 november 2015 och som fått vänta minst 15 månader på Migrationsverkets beslut ska få stanna medan de går i skolan. Handläggningen tar i genomsnitt 600 dagar.
Men bara under förutsättning att de pluggar på gymnasiet eller förbereder sig för att göra det. Det gäller gymnasiets introduktionsprogram, nationella program på gymnasiet, motsvarande utbildningar på komvux eller folkhögskola och de som ingår i det så kallade ”yrkespaketet”.
Miljöpartiet vann alltså inte på knock out. Utan på fem. Socialdemokraterna gick inte med på de grönas ursprungliga förslag utan mjukade upp det ganska rejält.
Det står redan klart att förslaget kommer att gå igenom i riksdagen eftersom åtminstone Centern stöder det. Men tills de nya reglerna börjar gälla, sannolikt 1 juli nästa år, fortsätter utvisningarna av de ensamkommande flyktingbarnen.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.