Sverige uppmanas hämta gripna IS-svenskar

helskärm

Den kurdiska milisen i norra Syrien bekräftar att det finns svenskar bland deras IS-fångar. YPG vill att Sverige hämtar hem dem.

– Varje land måste ta sitt ansvar, säger Nasrin Abdullah, befälhavare för YPJ, den kvinnliga delen av YPG, till TT under ett besök i Stockholm.

Den kurdiska milisen uppger att den har tillfångatagit över 300 utländska IS-anhängare som är medborgare i ett 40-tal länder. Många greps i samband med offensiven mot sunniextremisternas fäste al-Raqqa förra året, andra i provinsen Dayr al-Zawr.

Bland de gripna finns medborgare från flera nordiska länder. Men exakt hur många svenskar det handlar om vill Abdullah inte gå in på.

– När officiella förhandlingar med Sverige har inletts går vi ut med siffran, säger hon via tolk.

Vill att de hämtas

YPG vill att Sverige och andra berörda länder hämtar sina medborgare och ställer dem inför rätta i hemlandet. Enligt Abdullah förs en dialog med berörda svenska myndigheter, men hon vill inte gå in på några detaljer.

TT: Vad händer med IS-svenskarna om de blir kvar hos er?

– Det är ett stort problem för oss, vi vet inte själva vad vi ska göra med fångarna. Men enligt vår grundlag får de inte avrättas, så de kommer väl att bli kvar, säger Abdullah.

– Vi kan inte bara släppa dem, då blir de ett globalt hot för oss alla i världen.

TT försökte på torsdagen få bekräftat att det pågår en dialog med svenska myndigheter. UD uppger att man inte haft kontakt med YPG.

"Politiskt problematiskt"

Mark Klamberg, docent i folkrätt, Stockholms universitet, uppger att svenska medborgare har rätt att återvända till Sverige, men att Sverige inte har någon förpliktelse att hämta hem dem.

– Det är mer en politisk fråga som jag ser det, säger han.

Klamberg pekar på att det finns ett politiskt intresse av att IS-svenskarna ställs till svars inför en vanlig domstol och inte en rebelldomstol. Å andra sidan är det inte givet att svensk lag har kriminaliserat vad IS-svenskarna har gjort och att de därför kan gå fria när de kommer hem.

– Med tanke på det politiska samtalet vi har så är det kanske något som regeringen tycker skulle vara lite problematisk, säger Klamberg.

De kurdiska styrkorna betraktar fångarna som terrorister, inte krigsfångar.

– Med krigsfångar är tanken att när stridigheterna är slut så släpps man utan att straffas för att man deltagit i striderna, säger Klamberg.

– Om man inte har krigsfångestatus är tanken att man kan straffas för att ha deltagit i striderna. Det är förmodligen därför de gör den här distinktionen.

Finns minimikrav

Klamberg påpekar dock att när det handlar om inbördeskrig, som i Syrien, så finns inte krigsfångestatus i formell mening.

IS–extremisterna sitter fängslade på olika platser i den enklav i norra Syrien som kontrolleras av kurderna, varav en del enligt Abdullah finns i det område som nu attackeras av Turkiet.

– Krigsfångar har rätt till vissa saker som vi inte tycker att IS-fångar ska ha. Men vi tillämpar det som internationell rätt påtvingar oss, säger Abdullah.

Klamberg påpekar att det finns vissa minimikrav som skyddar alla, till exempel att man inte får utsättas för tortyr. Men krigsfångar har särskilda rättigheter enligt Genèvekonventionen.

– Det kan vara allt från smågrejor man har rätt till, kontakt med anhöriga eller Röda korset. Man har rätt till fritidsaktiviteter, spela boll, kort och sånt, säger Klamberg.