Frågorna och svaren från Bo Blåvarg och Ida Janssons chatt om medberoende
Publicerad 2014-09-23
Bo Blåvarg är verksamhetschef på Ersta Vändpunkt som behandlat anhöriga till missbrukare sedan 1986.
Ida Johansson jobbar som kurator på Bris och jobbar med att via 116111, chatt och mejl svara på barn och ungas frågor.
Här är alla frågor och svar från kvällens chatt.
Nedanför chatten pratar Bo om medberoende med Åsa Passanisi.
Missbruk |Vad är ett medberoende?
– I grunden är det ett relationsmönster och en självbild som utvecklats under lång tid i relation till en missbrukare. Om man vuxit upp i en miljö där det förekommer missbruk får man ofta problem med intimitet, självkänsla och kan ha svårt att kommunicera sina behov. Efter tid uppstår ett medberoende som gör att man utgår ifrån andra människors behov, i stället för sina egna. Personer som utvecklat ett medberoende kan oftast inte svara på frågan: "Vad vill jag?". I stället gör de som de tror att andra människor vill att de ska göra.
Hur många drabbas?
– Det finns ingen tydlig statistik. Men det är väldigt många och mörkertalet är stort.
Vem blir medberoende?
– Alla som inte är psykopater kan bli medberoende. I början handlar beteendet om kärlek och om en önskan att den man älskar ska må bra.
Hur vet man att man är på väg in i ett medberoende?
– När man börjar fokusera mer på sin partner än på sig själv, avskärmar sig från vänner, har svårt att formulera vad man känner, vad man vill och hur de egna behoven ser ut. Utmattning och ångest är också tydliga varningssingnaler.
Vem kan man bli medberoende till?
– Personer med beroendeproblematik och andra tillstånd som är svåra att förhålla sig till. Den som är anhörig kastas mellan hopp och förtvivlan. Till slut får man en tydlig roll i dramat och den egna identiteten byts ut mot ett behov av att vara behövd, eller fylla en funktion för den sjuke.
Vad händer om man inte får behandling för sitt medberoende?
– Att inte bryta mönstret kan få allvarliga konsekvenser. Vi vet till exempel att personer som växer upp i en missbruksfamilj löper 4 till 6 gånger högre risk än andra att utveckla ett eget beroende. Utöver eget missbruk kan man drabbas av depression, ångestrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom.
Går det att bli helt fri från sitt medberoende?
– Absolut! Jag träffar många som tror att de är förstörda för livet, på grund av sin uppväxt. Så är det inte. Människor är inte sitt medberoende. Det är viktigt att komma ihåg.
Hur tillfrisknar man?
– Genom att börja se sig själv och bry sig om sig själv. Anhöriggrupper är ofta en mycket bra och framgångsrik modell.
Var finns hjälpen?
– Det finns flera mottagningar för anhöriga. På http://www.drugsmart.com/fa-hjalp/
kan man söka stödgrupper där man bor. Dessutom kan man vända sig till självhjälpsgrupper och anhörigföreningar.
Medberoende? Här kan du få stöd
Hit kan du vända dig för att få stöd:
Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa.
När du behöver prata med någon:
Jourhavande medmänniska: 702 16 80
Jourhavande präst: 112
Sjukvårdsrådgivningen: 1177
Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60
För anhöriga till alkoholister:
Alkohollinjen: 020-844448
Co-anon för anhöriga till alkoholister och drogmissbrukare: http://coanon.se/
Anhöriga till alkoholister: http://www.al-anon.se
För anhöriga till drogmissbrukare:
Anhörigförening Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) http://www.fmn.se/
Co-anon för anhöriga till alkoholister och drogmissbrukare: http://coanon.se/
För anhöriga till spelmissbrukare:
Stödlinjen för spelare och anhöriga https://www.stodlinjen.se/
För anhöriga till sexmissbrukare:
PrevenTell, nationella hjälplinjen: 020-66 77 88
DBK - behandlingsklinik för sexberoende och anhöriga http://dbksverige.se/
På flera håll i Sverige finns även olika typer av självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd och hjälp av andra i samma situation som du:
Självhjälpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister:
Al-anon och Alateen http://www.al-anon.se/
Självhjälpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella miljöer:
ACA Sverige http://aca-sverige.org/wordpress/
Självhjälpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:
Naranon http://www.nar-anon.se/
Självhjälpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:
För barn:
Om du är under 18 år och mår dåligt av att dina föräldrar dricker eller tar droger:
* Berätta om din situation för en vuxen du litar på, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.
* Om du vill prata med någon utan att berätta vem du är kan du ringa till barnens hjälptelefon BRIS: tel 116111.
Bra sajter för barn:
Trygga Barnen http://www.tryggabarnen.org
Maskrosbarn http://www.maskrosbarn.org/
Bris http://www.bris.se/
Rödakorsets ungdomsförbunds jourhavande kompis har en chattjänst på nätet: http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/
UMO Ungdomsmottagningen på nätet http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/
Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla
Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss
Över en miljon vuxna svenskar är fast i missbruk.
Runt dem finns ett minst lika stort antal människor som drabbas.
Vi vill rikta ljuset på er. Vilka är ni, hur får ni hjälp och vad kan samhället och omgivningen göra annorlunda?
Vi är beroende av din historia. Hjälp oss att berätta.
Har du erfarenheter av medberoende?
Hör av dig till våra reportrar Eric Tagesson och Åsa Passanisi eller direkt till redaktionen.