Sanna Lundell: ”Djävulsdansen handlar om oss som står bredvid”
Uppdaterad 2014-09-23 | Publicerad 2014-09-22
Söderlund och Lundell gör tv om att växa upp med en missbrukare
I SVT:s dokumentärserie ”Djävulsdansen” möter Sanna Lundell och Ann Söderlund människor som delar deras erfarenheter – som medberoende till missbrukare.
– Serien handlar inte om de som missbrukar, vars berättelser vi är så vana att höra – den handlar om alla oss som står bredvid, säger Sanna Lundell.
Missbruk |Både Sanna Lundell och Ann Söderlund har levt nära missbruk – och själva drabbats av medberoende.
De förmedlar också en annan bild om alkoholister än den vi är vana vid.
– Min pappa var ju skitrolig när han var full, helt galen och gränslös. Han kom hem och hade köpt konstiga djur, säger Sanna Lundell.
”Är inte ensamma”
Men när pappa Ulf Lundell sedan drog på turné var det ”lilla mamma” som fick ta hand om djuren, och städa upp.
– Vi är inte ensamma i det här, säger Ann Söderlund.
– Hundratusentals människor har levt som vi.
I SVT:s nya dokumentärserie ”Djävulsdansen” får vi träffa flera av dem. I det första möter Ann Söderlund 19-årige Simon Stefansson, som vuxit upp med en missbrukande pappa.
I många år försvarade Simon sin pappa.
– Han är störst, bäst och vackrast. Världens bästa pappa, säger Simon i ”Djävulsdansen”.
Konfronterar pappan
Men efter år av lögner, svek och oro krackelerade fasaden.
Simon säger att han tror att pappan började använda droger i 40-årsåldern, då Simon gick i högstadiet.
I programmet konfronterar Simon till slut sin pappa, som han inte träffat på flera år. Då uppdagas sanningen.
– Jag tog amfetamin första gången när jag var 13 år, säger pappan.
”Djävulsdansen” sänds i SVT1 klockan 21.00 tre tisdagar framöver. Första avsnittet sänds i morgon, den 23 september.
Medberoende - så funkar det
Medberoende är ett beteende som kan drabba en person som lever tillsammans med en missbrukare, en person med psykisk ohälsa eller annat destruktivt beteende. Det drabbar inte alla, men kan utvecklas när en person tvingas hantera en svår livssituation. Många som blir medberoende kommer från dysfunktionella familjer och har redan som barn fått ta ansvar för en sjuk förälder. Det kan då i vuxen ålder leda till ett medberoende.
Medberoende kan leda till ångest, utmattningssyndrom och eget missbruk. Majoriteten av dem som drabbas är kvinnor. När man pratar om barn är det ovanligt att använda begreppet, Bris gör det till exempel inte:
- Som barn kan du inte välja bort att vara beroende av en förälder. Barns situation är alltid en vuxens ansvar, säger Marie Angsell, sakkunnig på Bris.
Lever du med någon som är beroende? Här kan du få hjälp
Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Läs mer här: www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla
Om du är under 18 år och har föräldrar som missbrukar eller mår dåligt:
4 Berätta för en vuxen du litar på, till exempel någon på skolan.
4 Ring barnens hjälptelefon Bris (du kan ringa anonymt): 116 111.
Sajter där barn kan läsa mer: Trygga barnen: www.tryggabarnen.org, Maskrosbarn: www.maskrosbarn.org, Bris: www.bris.se. Rödakorsets jourhavande kompis: rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis, Umo, Ungdomsmottagningen, på nätet: www.umo.se/alkohol-tobak-droger/att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger
Fler tips och länkar på aftonbladet.se
Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa. Det finns även olika självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd.
Om du behöver prata med någon finns till exempel de här telefonnumren:
Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
Jourhavande kompis: 020-222 444
Jourhavande präst: 112
Sjukvårdsrådgivningen: 1177
Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60