När Putin hotar är det på allvar
Den ryska björnen ryter igen.
Rullande stridsvagnar väcker minnen av Prag-invasionen 1968.
Oroväckande den här gången är att det kan bli krig på riktigt.
Ryska tanks rullar på gatorna i Sydossetiens huvudstad Tskhinvali och i natt rapporterades 1 400 civila dödsoffer.
Sydossentiens 70 000 invånare har sedan 1989 försökt bryta sig loss från Georgien – och delvis lyckats. Men alla, inklusive Ryssland, erkänner att lilleputtområdet är en del av Georgien.
Bråket handlar egentligen om att Ryssland inte vill acceptera att gamla Sovjetrepubliker byter sida och blir en del av den västliga intressesfären. Precis lika lite som ledarna i Sovjet ville acceptera frihet i sina östeuropeiska lydstater.
Är hellre i Vita huset
Georgiens president Michail Saakasjvili är en USA-utbildad advokat som inte gjort någon hemlighet av att han hellre sitter och fikar i Vita huset än i Kreml. Medlemskap i Nato och EU står på önskelistan.
Saakasjvili har varit en irriterande finne i ändan på Putin ända sedan han kom till makten 2004. Tidigt deklarerade han att utbrytarområdena Sydossetien och Abschasien åter skulle ställas under direkt georgisk kontroll.
Många är ryssar
Detta är ingen konflikt som bryter ut i det blå. Spänningen har eskalerat konstant.
Förra året stängde Ryssland flygförbindelserna med Georgien, klippte telefonledningarna och kastade ut georgiska medborgare från Ryssland.
Fick vad de ville
Senaste månaderna har Ryssland dragit samman trupper längs Georgiens gräns. När Georgien nu försöker ta tillbaka Sydossetien med våld är det en direkt utmaning mot Kreml. Ryssarna fick den förevändning de väntat på.
Till saken hör dessutom att Ryssland har fredsbevarande trupper i Sydossetien och att nästan alla invånare har ryskt medborgarskap.
Vedergällning
Putins hot om vedergällning måste tas på största allvar. Risken är stor att fullskaligt krig utbryter mellan Ryssland och Georgien. Det blir i så fall en Davids kamp mot Goliat. Utan USA:s stöd är det kört för Saakasjvili. Men om USA ingriper kan det innebära en återgång till kalla krigets dagar.
Jag ser inga tecken på att kombattanterna lyssnar till omvärldens råd att lugna ner sig och lösa konflikten förhandlingsvägen.