Sverige ligger lågt med bidrag till ny klimatfond: ”Återkommer”
Uppdaterad 2023-12-22 | Publicerad 2023-12-02
Land efter land har deklarerat att de ska pumpa in miljarder kronor i en ny klimatfond vid COP28.
Men från svenskt håll ekar det tomt till den nya fondkassan.
– Sverige är en av de mest offensiva bidragsgivarna. Vi gör nu en total översyn, säger Ebba Busch.
På torsdagen inleddes FN:s stora klimatmöte COP28 i Dubai. Redan under den första dagen beslutade man om att öppna en klimatskadefond. En fond som ska gå till länder som särskilt drabbas av klimatkriser som extremvärme, torka och översvämningar.
– Jag gratulerar parterna till detta historiska beslut. Detta sänder en positiv signal om handlingskraft till världen, sa mötesordförande sultan al-Jaber efter att ha klubbat beslutet.
Flera länders representanter av beslutet stående ovation och applåderna rungade i salen.
Pumpats in miljarder
En fond utan pengar gör man inte mycket med. Enligt The Guardian skulle den här fonden uppskattas behöva fyllas med uppemot 400 miljoner dollar per år, vilket motsvarar nästan 4,2 miljarder kronor. En summa som inte var svår att komma upp till vid beslutet.
al-Jaber meddelade att Förenade Arabemiraten skulle bidra med 100 miljoner dollar. Tyskland matchade och bidrar med lika mycket.
– Vi uppmanar alla länder som är villiga och kan att ge egna bidrag till den nya fonden, sa den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.
Och mer skulle det komma. EU bidrar med 245 miljoner dollar, Storbritannien ger 75 miljoner dollar, USA bidrar med 24,5 miljoner och Japan med 10 miljoner.
Svenska tystnaden
På lördagen gick norske statsministern Jonas Gahr Støre ut med att vårt västra grannland ger med 25 miljoner dollar till fonden, skriver NRK.
Så när Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) höll presskonferens från Dubai senare på förmiddagen förväntades ett besked om ett svenskt bidrag.
Men Kristersson kom inte för att slå på den stora fondbidragstrumman just i dag.
– Det är bra att fonden är på plats. Vi ska se hur vi ska fördela våra pengar inom ramen för olika former av klimatstöd internationellt, säger Kristersson.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) deltog också vid presskonferensen, och fortsatte svaret om det svenska bidraget.
– Sverige är en av de mest offensiva bidragsgivarna vad gäller klimatbistånd. Nu gör vi en total översyn om hur vi kan göra vårt bistånd mera effektivt.
– Men detaljerna kring exakt utformning av den här fonden är inte klart. Så vi kommer återkomma om exakt vad som blir Sveriges roll i den framåt.
”Tredubbla global kärnkraft”
I stället fokuserade den svenska ministerdelegationen på kärnkraft. Ett ämne som fått en framträdande roll vid klimatmötet enligt Kristersson.
Sverige har tillsammans med ett 20-tal andra länder tagit fram en deklaration om ökad kärnkraftskapacitet i världen.
– Vi ska tredubbla den globala kärnkraften till 2050. För svensk del betyder det att vi måste storsatsa på kärnkraft en gång till. Vi var ledande en gång och vi ska bli ledande igen, säger Kristersson.
Sverige har varit i kärngruppen i att ta fram deklarationen men enligt Busch handlar det inte ett bindande avtal.
Här finns senaste nytt om klimatet – varje